Ja då tag vi några steg tillbaka då.. Idag är magen som en stor ballong!! Doktorn har försökt hjälpa henne att bajsa, och dom har även röntgat hennes lungor. Hon fick lite svårt att få ner luft igen idag och förmodligen beror det på att magen är så stor! Stackarn! Tänk själv hur det skulle kännas att vara så tjock om magen så man knappt kan andas!! Så nu blir det fasta i några dagar, så magen får vila..  

Ett steg fram.. ett steg tillbaka.. Två steg fram, ett steg bak..  Ett steg fram, tre steg bak.. Ja ungefär så kommer det nog att se ut så länge vi är här. 

Det är tur att personalen är proffsig, har vana och vet vad dom gör! Alla är så försiktiga och snälla och det känns ju bra som mamma.. Att veta att dom har "snälla händer". 

Just nu är det ganska lugnt på avdelningen också, så det känns som att alla verkligen kan ta sig tid! Både med Denise och med oss. Ingen stress, och inget onödigt spring!

Men fortfarande så är man ju såklart förvirrad.. Det som gör mig mest förvirrad är att jag inte kan PLANERA! Jag kan inte tänka framåt! Hur ska jag kunna göra det? Jag vet ju INGENTING om framtiden.. Kommer jag hem utan Denise så vet jag inte hur livet kommer att bli och hur jag ska lyckas hantera det.. Och kommer jag hem med mitt barn så blir det ju ett helt nytt liv! Det livet som jag ville ha, det som jag har länngtat efter..  Men som sagt.. Jag vet ingenting. Jag är här och nu.. Ingen annan stans..

Hittills: EN BRA DAG! Känns så skönt att komma upp och allt är lugnt.. En konstig känsla eftersom det varit så jobbigt i flera dagar, men SKÖNT!

Ultraljudet på hjärtat såg bra ut. Ductus har blivit mycket mindre. Dock inte slutit sig helt och hållet, men så pass mycket att det har en positiv effekt på henne! Sköterskan som jobbar idag sa att läkarna log när dom gjorde ultraljudet. Dom var nöjda!! 

Idag är Denise vägd igen: 690 gram! Hon följer kurvan bra, och ikväll ska dom prova att öka maten lite igen.

Jag har också fått mig en liten hälso-check idag. Har varit hos min reumatolog. Allt såg helt bra ut! Konstigt nog, tyckte nog både hon och jag. Men vilken tur att inte SLEn har brutit ut. Jag hade ju nästan förväntat mig det, men hur skulle jag palla allt detta om jag samtidigt skulle vara jättesjuk?? Så jag är grymt glad och tacksam att min kropp hämtade sig så bra. Tänk, allt var ju i obalans.. Njurarna, levern, blodet osv. Men nu är allt bra igen! Till och med blodtrycket! Så nu kan jag fokusera helt och hållet på att stötta min lilla kämpe till dotter istället!

Tack för alla uppmuntrande kommentarer! Det var så många nu så jag har helt enkelt inte tid att svara på alla, men STORT tack för ert stöd, era böner och era hårt hållna tummar och tår! Det kanske var det som gjorde susen inatt, vem vet?

Spana in en 90kg Lisa! Shit vad ENORM jag var! Kolla handen! Huvva! Det är ett under att jag inte är sjuk fortfarande. Tänk vad mycket kroppen klarar av egentligen! Helt otroligt! 

Klev in på Barn 4 för en timme sen! Till min stora förvåning ser jag siffrorna 94 på monitorn längst borta hos lilla Denise. När jag kommer fram och kikar på respiratorn ser jag att hon bara har 40% syrgas! Vilken lättnad! 

Hon hade blivit lite sämre inatt och dom fick öka trycket på respiratorn, men helt plötsligt så vände det! Dom fick sänka trycket igen, och fick sänka syrgasen mer och mer! Ingen vet riktigt vad det beror på ingen kan förklara vad som hände. Men nånting gjorde att det helt plötsligt vände, och nu låg hon så stillsamt och sov i sin lilla toffel och allt var frid och fröjd!

Gissa vilken lättnad jag känner just nu! Hon kämpade sig förbi nåt som jag aldrig trodde hon skulle överleva!! Nu inväntar vi ultraljud på hjärtat för att se om medicinen gett effekt. 

Nu ska jag kila iväg på provtagning innan jag sätter mig hos plutten igen!