Alltså hallå! Det är inte sådär superfränt när man upptäcker att nån skriver kommentarer i mitt namn och med min blogg adress! What´s up with that???  Den här t.ex  

Jaja.. Tycker man att det är kul så kanske man borde skaffa sig ett liv!! Och man ska dessutom inte glömma att det finns IP ADRESSER!!! Dessutom så stavar jag bättre än så!   

Det känns faktiskt som om jag börjar lära känna min dotter lite! Både jag och Fredrik faktiskt. Vi ser vad hon vill och vi kan läsa av hennes rörelser och hennes signaler mer och mer för varje dag som går. Man blir ju extremt uppmärksam, så varje gång man gör nånting där i kuvösen så har man stenkoll på både henne och skärmen. Dessutom så måste man ju hålla koll på den som står på andra sidan kuvösen, så att man är samspelt och inte gör helt olika saker... För oftast behövs det ju att en bara håller om Denise medans den andre pysslar med det som ska göras..

Tänk vilken tillvaro det här är.. Intensivvård. Det låter ju så dramatiskt.. Och det är ju det också egentligen, men jag har varit här i sex veckor nu, och jag är van! Trodde väl aldrig i min vildaste fantasi mina första veckor här, att jag nånsin skulle vänja mig! Jag grät varje gång jag tittade på henne, varje gång jag tog i henne så bröt jag ihop. Jag grät varenda kväll, vaknade på nätterna och grät hysteriskt. Jag hade ärligt talat inte en aning om hur jag skulle kunna klara av det här, och hade jag inte kunnat anpassa mig och vänja mig så hade jag nog hoppat från ett högt tak vid det här laget! Visst är det jobbigt fortfarande. VÄLDIGT jobbigt, men allt känns inte lika dramatiskt och jag har liksom accepterat situationen på nåt sjukt sätt. 

Tänk egentligen hur vi människor fungerar. Man kan vänja sig vid dom mest bisarra situationerna. Man behöver bara lite tid.

Det var kvällens djupa funderingar! Nu ska jag dricka upp mammas Jul-öl som hon lämnat i kylen  

Sen blir det sängen! Imorgon börjar mitt nya nyttiga liv! Har 6kg kvar som jag ska bli av med, så wish me luck! 

Ja då har man provat på att byta cpap näsan + mössan då! Det var inte så läskigt och farligt som jag trodde, och Denise var så duktig hela tiden. Vi höll på och tvätta och smörja och grejja med henne jättelänge och hon bara låg och myste och mådde hur bra som helst! Så nu har jag fått se hela min lilla dotters ansikte mer än bara några sekunder! Hon är så söt min lilla skrutt! Även fast näsan är upptryckt och näsborrarna nästan lika stora som mina! Det växer bort!  

Så nu är hon ren och fin och inbäddad i sina rosa muminfiltar som hon fick i julklapp! Tack Tommy&Madde!

Här är klapparna vi fick från Pytteliten.se!

Fick en klapp med prematurkläder från en bloggläsare!! (ignorera kalsongmannen i hörnet haha)

Strumpor och en fin Nalle fick Denise från Barn 4

En del andra saker har hon också fått, men jag har ställt en del uppe på hyllan bredvid kuvösen! Tack till alla från Denise!!     

Goder afton! Då var man ensam på bygget igen då. Har haft besök av Denises farfar och plastfarmor idag och dom tog med sig Fredde när dom åkte.

Denise har haft en hyfsad dag iaf.. Hon dippar ibland och glömmer bort att andas, men det är ingen i personalen som tycker att det är något konstigt med det.. Fast som förälder så blir man ju lika förskräckt varje gång hon sjunker under 70.. Och det enda jag ser framför mig är respiratorn! Jag vet ju att det inte är ovanligt att sånna här småttingar kan behöva respiratorn igen, men jag har ändå fått nån slags respirator-skräck! Man vill ju inte se sitt barn så, och vad dom än säger så skulle det ändå kännas som tio stora kliv bakåt.

Det har hänt en del på den medicinska fronten iaf. Antibiotikan är utsatt och kortison behandlingen är klar. Och nu får hon så mycket som 3 ml mat i timmen. Om det fortsätter att funka bra med maten så vill dom försöka öka lite varje dag, så nu borde hon ju öka i vikt ganska snabbt!

Nu ska jag strax upp och tvätta henne lite... Kanske, kanske ska jag våga mig på att sitta med henne igen.. Fast det hade nog kännts bättre om Fredrik eller mamma var med då. Det har liksom blivit en stor grej nu, bara för att det gick åt helvete sist, och jag vill ju inte att Denise ska behöva lyftas fram och tillbaka i onödan! Sätter jag mig så SKA jag sitta kvar! Det enda som skulle kunna få bort panik känslorna helt och hållet, skulle vara om jag kunde lufta ur henne, och lägga tillbaka henne helt själv. Men den dagen kommer nog. Jag har egentligen ingen anledning att känna mig stressad, men ändå så tänker jag på det där HELA TIDEN!!! Bara för att det är nånting som jag inte riktigt klarar av så är det de enda jag kan fokusera på, slå på mig själv lite.. Istället för att tänka på alla andra saker som jag faktiskt klarar av. Saker som kanske egentligen är svårare och jobbigare, men för mig är det "mys stunden" som är jobbigast. Hur sjukt är inte det då?

God morgon god morgon!! Stormen Dagmar verkar förstöra dagens planer. Men vi får avvakta och se! Det kanske inte är världens bästa ide att sätta sig bakom ratten just nu! Vi väntar ju besök idag, men dom kommer kanske senare!

Har haft hemska mardrömmar inatt så jag blev väldigt glad när jag vaknade av att Fredrik bäddade om mig med ett extratäcke :) Tänker ligga och dra mig en låååång stund nu innan jag börjar oroa mig över livet, framtiden och lillan! Vill bara ställa in hjärnan på pause, njuta av morgonkaffet och låssas att allt är som vanligt!