Nettan

6 december 2011 15:06

Fy fan Lisa vilken jobbig situation, det går inte ens att föreställa sig vilken påfrestening det måste vara...
Skönt att din mamma kommer upp så att du får sällskap och stöttning - kan tänka mig att det är värdefullt!!

Lisa

6 december 2011 15:09

Ja, det är guld värt att ha sällskap! Man blir ännu svagare när man är helt ensam

Beatrice

6 december 2011 15:55

Men självklart känns detta fruktansvärt 1.ggn som man ser det, kan inte säga att jag vet vad du upplever men rädslan jag känner är absolut skrämmande .
Skönt med mamma som stöttning, Ha en bra kväll

Irene

6 december 2011 16:21

Tjenare tjejen
Läser din blogg varje dag och tycker att Ni alla gör det SÅ bra !!1 Man kan nog inte föreställa sig vilket h-vete att se sitt lilla barn kämpa så.
Bor du på Hotel Björken? Jag ska upp dit imorgon för min sambo ska göra By Pass operation. Så vi kanske syns? Ha´de så bra Ni kan, kram Irene <3

Lisa

6 december 2011 17:04

Tack! Nej, vi bor på anhörigboendet våningen under barn 4. Men rätt som det är så springer vi på varann ändå! Hoppas det går bra med operationen!

Sofie - Mamma till två små

6 december 2011 17:02

Usch så trist med sådana dippar.
Skönt att du slipper vara ensam...

590gram det låter ngt det... Kan man knappt föreställa sig hur litet det är...
skönt att magen fungerar :)

Mickis

6 december 2011 17:24

Tur det gick bra :)

Åsa S

6 december 2011 19:32

Hej Lisa nu var det flera månader sen jag skrev sist. Men tro mig både jag och min man följer er. Jag har som jag tidigare berättat SLE med sekundär Sjögrens. Är både SSA och SSB positiv. Jag har spänt följt din graviditet för att hålla tummarna att det ska gå bra. Jag är både sur och ledsen att det här har hänt er. Känner att ni har vart med om tillräkligt. Och jag tror om hon brås på dig måste Denise vara en envis tjej med kämparglöd. Nu är det så att jag själv är gravid. ( är i v10 +4 nu) var på mitt första möte med Special- mvc i går och fick träffa läkaren där. Fick göra ett lite snabbt ultraljud för att se att det var något där och att det levde. Känns så skumt allt. Han ringde sen på kvällen och bestämde att jag ska börja med Fragmin sprutor på fredag. Det konstiga nu är att jag ska dit v 20 nästa gång. Har fått höra att man ska gå så ofta i början. Gud vad jag ältar saker. Ville bara få skriva att du har två läsare som följer er även här. Hoppas att ni fortsäter kämpa.

Lisa

6 december 2011 21:27

åå då får jag gratulera! Se för guds skull till att du får rätt dos fragmin, för det fick inte jag och det är förmodligen därför allt det här hände.. Så fruktansvärt onödigt! Så jag är lite bitter på min läkare som bara över telefon ordinerade fragmindosen utan att ens ha koll på hur mkt waran jag åt innan.. Jag har ju JÄTTEHÖG propp benägenhet i vanliga fall, och när man är gravid så ökar ju risken ytterligare..

prematurmamma

6 december 2011 19:51

Känslan att bara titta på och inte kunna göra ngt när dessa dippar kommer är fruktansvärd. Min ena son(tvillingar) fick det till och från under de 3,5 månad vi bodde på Neo. Lika hemskt varje gång.. Tycker du är stark som klarar av att sitta och hålla om henne när det händer, det fixade inte jag tyvärr. Alla tankar till lilla Denise och till er föräldrar!!

Lisa

6 december 2011 21:21

Tack! Ja det är inte lätt att hålla sig lugn, men jag klarar det, för hennes skull!! Men det är väldigt otäckt att se!

Annika

6 december 2011 20:33

Men va hemskt!! tur det gick bra! man blir så orolig när sånt händer, tur ni fick en flicka! dom är oftast starkare!
läser din blogg varje dag! du är så otroligt stark!! när jag var där på exakt samma sjukhus, exakt samma avdelning och boende, var jag helt utslagen! beundrar dig!

Lisa

6 december 2011 21:19

Jahaa, ja men då vet du ju exakt vad vi går igenom här! Det är inte lätt, men det går på nåt vis!

gammeldags

6 december 2011 21:19

hej lisa ,denise och alla andra.
oj så jobbit,det hade inte jag larat,du verkar stark lisa!
här håls varenda tumme så kogarna vitnar att lilla denise ska bli bättre! BRA att hon bajsat. känner igen det där med glädje för lite bajs,har nämligen en KATT med förstoppningsproblem1 ibland får man massera och ibland leka för att få fart på tarmarna,oxå viktigt att äta rätt foder och inte för mycket.
kram kram på er!!