Rebecca

20 december 2011 03:14

Har precis matat bebis och passade på att kika in hör hos dig innan jag ska försöka sova igen :) Blir så glad att det går framåt för er! Det är en tuff liten tjej ni har!

Känner igen mig själv så mycket i dig. Du är modig som delar med dig till oss alla om vad ni går igenom. Du ska vara stolt över dig själv! Många som läser kommer att hitta styrka genom dig och din öppenhet :)

Skickar nya styrkekramar och fortsätter att hejja på er!

Nicolina

20 december 2011 03:18

Hejja hejja!!! Fort upp på hästen igen och med en positiv erfarenhet, vad skönt!! Håll fast vid den känslan/tanken du hade då. Läste igår då jag läste om för tidigt födda att denna hudkontant betyder oerhört mycket för deras utveckling så ni kan nog inte ha för mycket av dessa mysstunder <3

Johanna

20 december 2011 04:32

Vad glad jag blir av att läsa att det känns bättre för dig. Jag har också haft stora problem med ångest och depression innan, och vet hur svårt det kan vara att hantera. Och vilken duktig liten tjej som klarat sig så länge utan respirator! Att hon behöver hjälp att bajsa är ju inte alls konstigt med tanke på att hon är så liten. Hennes tarmar var ju inte förberedda på att hantera mat än på ett tag.
Jag läser här flera gånger om dagen och blir lika glad för varje framsteg och lider med er vid varje bakslag. Ni gör det otroligt bra :)

Zombie

20 december 2011 06:35

Vad skönt att du kunde sitta med Denise utan ångest :) Håller tummarna för er och tänker på er! Kram

Mia

20 december 2011 08:26

Vad härligt att höra! Panikångest är ingen kul grej, men du gör rätt i att utmana.. Lilla gumman behöver dej och du behöver henne...ni är varandras terapeuter :-)
Har hamnat på din blogg av en slump och nu kan jag inte släppa den...Jag håller tummarna varje dag och blir så glad för varje steg ni tar.. Kram på er alla!

Carin

20 december 2011 08:30

Så gott att du kunde sitta en gång till......det är ju så att ingen i hela denna värld kan göra detta jobb bättre än du<3 Just du är ju utvald att få denna lilla söta tös. Många Julkramar Från Småland:-)

Sofie - Mamma till två små

20 december 2011 09:23

Vad kul att läsa.. Man ser verkligen i dina ord att det är lugn och en taggad mamma nu.. Hoppas den känslan håller i sig och att alla steg framåt stannar där dom är!