Malin

9 mars 2012 07:40

Härligt! Snart är ljuset i tunneln inte så långt borta! Fortsätter hon att be om mat som hon gör är de där 3 kg inte så långt borta! Visst har hon kämpat, lilla skruttan och va stor och fin hon har blivit! Det är helt fantastiskt! Men vi får inte glömma dig (er) mamma och pappa och vad ni har kämpat! Ni är helt fantastiska, tre riktiga kämpar!

Sara

9 mars 2012 07:42

Ja tänk hur något så litet och skört kan vara så starkt!!
Helt otroligt häftigt av Denise!
Hoppas hon får komma hem snart nu :)

Lisa

9 mars 2012 07:50

Vad stor hon har blivit! =) Lilla gumman, som hon kämpat på bra sen hon såg dagens ljus första gången! All lycka till er! Kram

Petra

9 mars 2012 07:53

Ja det är helt otroligt! Helt fantastiskt att hon kan leva o vara så fin
MAssa massa kramar till er
Ni har verkligen fått ett underverk.
Kramar

Moster S

9 mars 2012 09:40

Grattis i förskott lilla Denise! <3 // Kramar från oss 4.

Angelica

9 mars 2012 11:45

Naaaw, vad söt hon är <3 <3
Starkt jobbat av er allihop!

Julia

9 mars 2012 13:11

Men gosungen då! Helt fantastiskt att hon gått från minimini till en riktig bebis! <3

Louise

9 mars 2012 13:18

Jag förstår hur du tänker.
Hon är ett mirakel.
Känner en som fick tvillingar i v 24-25
men Din söta lilla dotter kom ju ännu tidigare.
Jag tycker du är otroligt stark som kämpar. Kram kram / Louise

Ronja

9 mars 2012 13:41

Ja, det är otroligt att de kan klara sig, de pyttepyttepyttesmå bebisarna... Blir det tårta imorrn då? :)

Zarah - mamma, matte ch gravid med nr 2

9 mars 2012 14:21

Lilla fina Denise!

Emmy

9 mars 2012 15:40

Åh va stor o fin hon är! Va ett tag sen jag var här o vilken skillnad! Och tänk att det har gått fyra månader redan! Vad fort tiden går även om det ibland känns som att den står stilla...Jag har själv en liten kille som blir 3 månader om en vecka, hur gick det till?? :P Stor kram till er alla och trevlig helg!

Jenni - Tildes mamma

9 mars 2012 16:23

Visst är det fantastiskt, härliga framsteg eran prinsessa gör.
Följer er noga. Kramar

Johanna

9 mars 2012 20:17

Det är helt otroligt... 4 månader och har upplevt så mycket! Lilla kämpen!

En speciell liten dam ni har, och så otroligt söt :-)

Trevlig helg på er

Annika

9 mars 2012 20:55

Hon är ju så underbart vacker eran lilla flicka! det är så härligt att se att allt gått så bra ändå trots att hon kom till världen och var så liten! All lycka önskar jag er! följt er sedan start!
Min prematur flicka är 1,5 år nu och har precis börjat gå på heltid.. men minnena kommer tillbaka när jag läser din fina blogg :´)

Sofie - Mamma till två små

9 mars 2012 21:31

Det är verkligen en märklig och mäktig resa ni gjort.

Juksela , 16 år och gravid till 17 år och morsa

9 mars 2012 21:43

så fin hon är !

Anci

10 mars 2012 00:12

Lisa, jag gråter när jag läser din text idag!
Det är ju precis så det är... Denise hade inte klarat sig om hon inte hade haft den otroliga kampvilja som hon har!
(Men du fattar nog varför jag gråter!?)
Ni har fått fyra extramånader med liv, men ni har också förlorat fyra månader av graviditeten och fått så mycket oro och kamp istället. Anknytningen har blivit tvungen att växa fram med ett barn utanför magen istället för innanför, och det är inte säkert att det går lättare. Tror nog tyvärr att det är svårare.
Helt plötsligt så är man förälder och man har ingen aning om man vågar älska det lilla, lilla knytte som ligger i kuvösen framför en. Det kan ju lika snabbt tas ifrån en. När man efter ett tag börjar lita på att man FÅR älska den lilla, skrämmer de skiten ur en gång efter gång. Efter några månader är man totalt fast i det nya livet, kärleken är på riktigt, men man vågar ändå inte riktigt släppa fullt ut. Tänk om det ändå inte är på riktigt?! Dagarna kittar ihop en med barnet och till slut BLIR det på riktigt och man gör vad som helst för sitt lilla liv! En låång process, men till slut!
Denise har visat från första stund att hon tänker stanna i ert liv för alltid och det är bara föräldrarna som inte fattar på en gång ;-) .

Ika

10 mars 2012 05:57

Så fin!
Hon är verkligen stark! Bara fortsätta kämpa på :)

sara_saris88@yahoo.se

11 mars 2012 14:32

Men så otroligt stor och söt hon har blivit! Vilken liten kämnpe hon är, och du också förstås! Ni gör det bra!