Direktlänk till inlägg 23 mars 2012
Sitter här och kollar igenom alla bilder från hela den här resan. Denise ligger på mitt bröst och sover, helt färdig efter 3 vaccinationer. AJ!
Det finns vissa bilder som rör upp mer känslor än andra. Jag tänkte visa er några av dom, och förklara vad som hände just då.
. Här fick Denise komma ur kuvösen och flytta till en säng.. Vi var tillfälligt flyttade till grannsalen och det var tung stämning, för den dagen flög Denises rumskompis till himlen.. Vi kände att något var fel med Denise. Jag minns att jag och Fredrik masserade hennes uppsvällda mage med olja för hon hade inte bajsat på flera dagar. Hon var lite slö och var inte alls som vanligt. Den dagen kastade jag min oro åt sidan och åkte jag hem.. Men det fick jag ångra, och åkte tillbaka efter bara några timmar för Denise hade fått en allvarlig infektion och fick läggas i respirator under natten. Jag och min mamma var hos henne hela natten..
Här trodde dom att Denise fått en hjärnblödning eftersom hon plötsligt fick kramper när jag satt där med min hand över henne i den varma kuvösen.. Jag var ensam på sjukhuset och det kändes som om hela världen rasade samman. Den dagen glömmer jag aldrig!!!
En nyopererad och väldigt sjuk Denise.. Jag har nog aldrig gråtit så mycket som den dagen. Jag trodde verkligen inte att hon skulle överleva. Hon var ju så sjuk!! Jag grät hela dagen, och jag kunde bara tänka på de barn jag visste, som hade gått bort pga tarmproblem. Jag trodde att hon skulle ha ett fel sm inte gick att operera, eller att dom skulle öppna upp henne och inte hitta vad som var fel. Men dom hittade det direkt och tog bort 17 cm av tarmen!
Här blev Denise plötsligt sjuk efter att ha varit frisk ganska länge.. Hon började plötsligt få apneér och innan jag visste ordet av så blev hon lagd i respirator för fjärde gången.. Då tappade jag hoppet. Jag trodde att det skulle bli hennes sista infektion, och hennes sista dagar i livet.. Dom hittade aldrig orsaken till att hon blev sådär sjuk, men någon av de olika sorters antibiotika hon fick hjälpte och hon blev piggare efter några dagars kamp!
Nu har vi kommit förbi den där allra värsta tiden.. Men jag vet att jag kommer få se henne i respirator en gång till.. Och det är inte länge kvar.. Operationen närmar sig och det är nog bara fråga om veckor.. Jag är självklart jättenervös och ganska rädd. Men jag tror att det kommer gå bra, och det kommer kännas skönt både för henne och för oss när hon äntligen slipper stomin!!!
Från 399 gram, till dagens vikt på 2546gram, på 4 månader och 9 dagar!
Hej på er! Det var längesen jag visade mig här, men nu kikar jag in och bjuder på en låt som jag gjort.. Eller.. texten har min syster skrivit och den handlar om mig. Melodin har jag gjort. och det är jag som står för sång och gitarr https...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|