God morgon! En ny dag börjar, jag har inte alls någon lust. Dax att kliva upp, ta alla mediciner, prover, en dusch, möte med doktorn och sen är det dax att packa ihop sig och flytta några trappor ner.
kettunen
22 november 2011 15:47
Hej!
Har läst din blogg och om eran lilla mirakel tjej.Man blir så medtagen och känslorna kommer igen. Har själv upplevt den otroliga,jobbiga resan.
Jag har själv fått en mirakel son. Han kom oxå i vecka 23+1. Han vägde 570 g.
Nu är han 4 år och blir 5 år i januari. Han är helt frisk nu.
Jag håller tummar och tår för er att allt kommer att gå bra för er.
Kommer fortsätta att läsa din blogg så jag får se hur det går för er och lilltjejen.
Lycka till! Kram till er alla.
// Sussie
Lisa
22 november 2011 17:26
å va skönt att höra att det finns andra.. dom flesta har alltid gått några veckor längre än jag, och ibland känns det bara så hopplöst.. men lite hopp kan man kanske ha ändå