Bjussar på en till liten film idag bara för att jag var tvungen att provfilma lite för att lära mig vilket jävla håll jag ska hålla telefoen haha!

En riktig svullarkväll till ända.. NU IGEN! Jag som hade tänkt så här: Tar ingen ätardag den här helgen, utan sparar den tills på måndag så jag kan äta nåt flottigt nä vi ska ut och åka.. HA HA HA! Jaja.. Så kan det gå! Godis är min svaga sida.. Men det är ju ingen nyhet!

Nu är jag sååå trött så ögonen går i kors snart! puss på er

Dagen idag... (hittills) Morgonmys, långpromenad, målning, loppis, fika och lite pyssel hemma.. Nu är det ljudbok och balkonghäng på schemat för mamman i huset medans fisen tar en lur!

Denise har blivit som en tidsinställd liten väckarklocka.. 06.15 är det alltid dax att kliva upp. Det är ganska lagomt tycker jag. Men allt före sex är inte okej!!

Igår var vi hos min bror och käkade middag. Jag tog ett par glas vin och  Denise fick somna i spjälsängen i hennes blivnade kusins nyrenoverade rum! Tänk att till sommarn kommer det en till medlem i familjen!!! Ååå va mysigt att få gosa bebis!!

Jag har drömt mardrömmar inatt.. Mardrömmar om Neo, små, små foster och död.. Det var nog för att jag satt och tänkte så mycket igår och läste en massa inlägg i en av grupperna jag är med i på facebook.. Ibland blir man varm och glad av att läsa alla inlägg där. Men ibland blir man bara helt förkrossad och inser vilken otrorlig tur man har haft...  Vissa kanske tycker att jag tjatar och ältar. Denise är ju ändå 1år och 4 månader nu.. Men det kommer jag alltid att göra! Inte älta och må dåligt kanske, men det som hänt det senaste året är inget man glömmer.. Inget som går förbi obemärkt om man säger så.. Men jag har kommit förbi sorgen, jag har kommit förbi ilskan och frustrationen. Jag har kommit förbi "Varför hände det här just mig?"-stadiet.. Och nu är jag bara tacksam!!! Min största rädsla är att bli bitter. Det vill jag aldrig bli. Bittra människor lever inte ett bra liv, så är det bara!! 

Jag har tydligen inte lärt mig än att man måste hålla telefonen på tvären när man filmar, så ni får helt enkelt lägga huvudet på tvären istället!

Skulle gå och lägga mig.. Men jag fastnade här.. Surfar runt lite och tänker och funderar.. Just nu vill jag bara skicka en massa varma kramar och alla mina tankar till alla mammor och pappor på landets alla Neo-avdelningar.. Mammor och pappor som kämpar varje dag, hoppas, förtvivlas, fylls av glädje för att några sekunder senare känna stor sorg.. Ja, det går inte ens med ord att beskriva för någon som inte upplevt det, vilken fruktansvärd känslomässig tortyr man tvingas gå igenom när man får ett barn så tidigt.. Och man har inget val. Man kan inte ge upp, för den möjligheten finns inte.. Det enda man kan göra är att finnas där och på nåt vis hänga med..

Just nu vill jag skänka lite extra omtanke till Ibukun och Noah och era föräldrar!! Er tänker jag på varje dag    

                                                                                   Kämpa kämpa kämpa!