..ja. att vara på ett behandlingshem innebär många saker. Det brukat oftast innebära långa dagar med oändligt många grupper, möten, läsning, uppgifter och sinnesroböner. För mig har mina tidigare behandlingar endast förknippats med en massa måsten, tvång och inpräntning av saker som jag egentligen inte tror på. Man tvingas tycka och till och med säga saker rakt ut som inte stämmer. . Bara för att man till slut ska ändra sig och känna att det är sanningen som man lärt sig. . Jag minns när jag blev tvingad till behandling (LVU) när jag var 19 år.. Första dagen fick jag lär mig att varje gång jag skulle prata så måste jag först säga : Lisa, alkoholist och narkoman. .INTE bara narkoman eller beroende. . För är man narkoman så är man också alkoholist även om alkohol aldrig varit ett problem. Just det där är en grej som förföljt mig så fort jag haft med tolvstegsprogrammet att göra. Även att alla sinnesförändrande mediciner är droger, så har man tagit sina adhd mediciner, Ångestdämpande eller värktabletter så har man tagit återfall. . Ja.. den behandlingsmetoden passar helt enkelt inte alla.
Där jag nu befinner mig har jag blivit lämnad mkt ifred. . Jag har inte alls haft några krav på mig förutom att vara drogfri och allt jag deltar i är på eget initiativ. Jag har varit här i snart tre månader och jag känner själv att jag utvecklats mer än jag någonsin gjort förut. Bara av att få ta saker i min egen takt när jag själv orkar. . Att få landa i sina egna känslor och att få komma fram till saker själv känns som ett bättre alternativ än att bli tvingad. Visst är det jobbigt att vara här ibland och man måste verkligen ha bestämt sig för vad man vill om man ska fixa det här när man har så mkt eget ansvar men det här var precis vad jag behövde för att vakna till.

Känner mig pigg och glad. Börjar bli intresserad av saker igen och jag ser fram emot att få vakna upp till en ny dag när jag lägger mig på kvällen.
Jag har en dotter som jag gör vad som helst för och som jag älskar till månen och tillbaka, och det finns inte en drog i världen som kan mäta sig med känslan i kroppen när jag känner att Denise även älskar sin mamma.
Jag har 5 veckor kvar här nu och jag känner mig stark nog att åka hem och börja leva igen!
Ville bara säga det! ! OCH! ! Jag hade ALDRIG klarat det här utan min fina familj. Mamma som aldrig ger upp hoppet och ställer upp i ur och skur. Och Per och Emma som öppnat sitt hem och tagit hand om Denise som sin egen och gett henne all den kärlek hon behöver. Älskar er allihopa!

 

Angelica

29 oktober 2015 21:52

Hej fina du!!! Jag/vi känner inte varann men jag vet vem din mamma är då jag är uppvuxen i Långsele. Jag vill bar säga...Var stark,tro på dig själv, ta vara på de människor som älskar dig...En stor varm kram 🙆 Kämpa 💞💞

 

Martina

30 oktober 2015 11:36

Du är grym! 😊

http://Www.nouw.se/maartiinasvardag

 

ashmed

3 november 2015 12:09

Jag är shokkad

http://hur som

 

Petra

3 december 2015 23:23

Börja blogga igen

http://Bergochdalbanan.wordpress.com

Lisa

6 december 2015 13:51

Yess jag ska ?

 

Helena

15 december 2015 08:53

hej du å jag känner inte varandra,och vi bor i helt olika delar av landet, men har följt din blogg under några år, och måste säga att du är en otroligt stark och målmedveten tjej. Har själv barn med funktions hinder och har ibland känt att nu skiter jag i det här , å ger upp men nåhonstans hittar man nya krafter och orkar ta sig igenom tiffa dagar oxå, å då har jag ingen egen problematik i bagaget som du har, så jag beundrar dig verkligen som kämpar och reser dig upp igen..
Å jag har inte förrän sista halvåret förstått att det var missbruksproblematik som var problemet, så tycker du kämpat bra på egen hand länge ändå..
Lycka till nu framöver och hoppas på en lugn å fin jul för dig och dina nära

Lisa

18 december 2015 16:34

Tack

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja ibland har man verkligen otur. Har varit frisk länge nu och var inte alls orolig för att börja jobba.. Och så får jag ett bett av något slag.. Som växer och växer och till slut kan ja inte sitta på ena skinkan (där bettet sitter) . Slutade med...

            Igår!!! Det var längesedan jag skrattade så fruktansvärt mycket. Dom är ju helt sanslöst roliga mina Småstads-grabbar! Jag bara älskar dom. Det var inte så mkt att fundera på när man hörde att dom skulle hit. Hade docl gärna stann...

Sommar än en gång! Känner mig glad och lycklig och full av hopp idag! Det har varit ett tufft år och jag har inte riktigt fått ordning på alla bitar än, men är på god väg.     Hej jag heter Lisa, och jag är en beroende! Ja, så presenterar jag m...

Tror ni den här lilla tjejen lägger sig lycklig ikväll? Första ridturen En bra dag med hundar hästar och kaniner. ...

Hej på er! Det var längesen jag visade mig här, men nu kikar jag in och bjuder på en låt som jag gjort..  Eller.. texten har min syster skrivit och den handlar om mig. Melodin har jag gjort. och det är jag som står för sång och gitarr     https...