Helena

12 juni 2012 17:32

Hej Lisa!

Jag hamnade på din blogg av en slump (och förlåt att jag skriver kommentaren i kanske helt fel sammanhang! haha). Jag är mamma till en liten Liwia som nu blir 3 månader i helgen och som kom "bara" 6,5 vecka för tidigt. Jag fick havandekskapsförgiftning och sedan gick allt mkt fort. Jag var coollugn hela vägen men efteråt då vi låg på Neo kom alla känslor och jag förstod allvaret. Liwia mår prima och vi hade sjukt tur!! Min läkare sa att det kunde gått så mkt värre. vad vill jag med detta då, jo, efter att ha varit på min första föräldragrupp med "vanliga" bäbisar kom behovet att känna igen mig hos fler prematurmammor och jag hittade dig! Er historia och Er kämparglöd! Även om vi har haft tur kunde jag känna igen mig i sååååååå mkt av det du skrivit!! Du är grymt stark och jag blir imponerad av hur du vågar berätta och inte låter detta vara tabu (som det verkar vara).

tack för din blogg!!

Skickar kramar till dig och din underbara Denise!
/Helena

Lisa

12 juni 2012 20:02

Tack! Ja det är verkligen ett stort trauma att gå igenom nåt sår här. Det är olika för alla och det finns så många olika berättelser och skeden, men jag tror att vi alla tampas med samma eller liknande känslor.. Ja ibland verkar det vara lite tabu.. Särskilt vissa saker. Tex det här med att det faktiskt kan vara JOBBIGT att vara mamma, att moderskänslorna inte kom direkt osv. Men jag skäms inte över sånt, däremot så är det otroligt skönt att få ur sig det och sedan få positivt gensvar och få höra att man inte är ensam. Det är guld värt

Zara

12 juni 2012 17:41

Såg mysigt ut men jag bara måste passa på att tipsa om en annan sele som heter Manduca. Man kan ha den fram först och sen när dom blir större kan man bära på ryggen. Den avlastar mycket bättre då den sätts fast även över ditt bäcken och då slipper du bära med ryggen bara...bara ett litet tips! Det har räddat min rygg och sen är det mysigt och smidigt att "slippa" ha vagn hela tiden då man orkar bära dom i sele mycket längre när man har en ergonomisk sele :)

Monica

12 juni 2012 20:32

Ååå,vad mysigt ni har det!

Louisefoto

12 juni 2012 21:50

Åh va mysigt ni verkar ha det.
Gött att va utan slangar.
Kram

Marylin

13 juni 2012 07:10

Så härligt!! Är verkligen en underbar känsla att ha de små i selen:)

Helena

13 juni 2012 12:11

Absolut, jag tror också att känslorna kan vara lika oavsett historia. Det här med moderskänslan håller jag med om! Det kändes som jag lånade henne bara och frågade hela tiden personalen om jag fick göra si eller så eller om jag fick hålla henne!! ;) Det är fantastiskt skönt att höra att det finns fler, då det inte är riktigt "som vanligt" att vara prematurmamma. :) Det ÄR guld värt! :)

Ha en skön dag!