Ååå.. Denise har varit lite "svajig" inatt! Hon var det igårkväll också. Hon glömmer liksom bort att hon måste andas ibland och jag blir så rädd att hon ska hamna i respirator igen! 

Just nu håller dom på att sticka henne. Hon ska få lite blod, så hon måste ha en nål i armen eller foten. Det går inte så bra så dom har provat om och om och om igen. Till slut gick vi därifrån. Det är fortfarande jobbigt att se. Man står liksom och spänner sig och nästan känner själv hur det känns! Men Denise var ganska lugn trots allt. Hon låg stilla när vi gick. Fredrik ska käka lite och sen ska han sitta känguru igen!

Nu till nåt roligat: Första sidan och mittuppslaget i dagens VK

Tackar Susanne och Nellie för att ni kom! Och tack Pytteliten och alla som skickat in julklapparna dit inför utdelningen! Klart att även små små SMÅ barn också ska fira jul! Underbart att så många bryr sig!   

FY vad ödsligt det är på M salen nu! Igår låg en skrikande bebis på vårdplatsen bredvid, och en liten prematurkille på andra sidan. Imorse när jag kom upp så var det bara Denise kvar! Det är säkert skönt för Denise med lugn och ro, tystnad och mindre spring. Men det känns lite konstigt, fast det kan ju ändras fort! Just nu är det lugnt, imorgon kan de vara fullt!

Idag ska dom storstäda salen så Denise ska få flytta in i grannsalen i några timmar. Hon är ju lite lättare att flytta på nu när hon inte har respiratorn

Dom gjorde ultraljud på hjärtat idag (igen). Hon tyckte INTE om att vi la henne på rygg och började grejja med henne. Hon vill bara ligga på mage. Så syresättningen gick snabbt ner på 50 och hon blev lite blå. Det är lika otäckt varje gång det händer, men bara hon lugnar sig lite så brukar det bli bättre ganska snabbt. Så vi droppade lite sockerlösning på nappen och då fick hon så fullt upp med att suga och smacka så hon blev helt avslappnad i hela kroppen och syresätningen gick upp på 95% igen! 

Det funkar varje gång! Igår tog vi bröstmjölk på nappen och hon var sååååå nöjd, och socker funkar lika bra. Det är som att hon bara kan koncentrera sig på en sak, så när hon får den goda smaken i munnen så glömmer hon bort att kämpa och sparka och sprattla! (godisgris redan nu)

Själv så har jag haft såååå ont i huvet ända sen igåkväll. Så jag gick upp till BB imorse och bad dom kolla blodtrycket. 135/100 låg det på, så doktorn tyckte jag kunde börja ta blodtrycks tabletterna igen. Det är ju inte så bra att gå omkring med högt blodtryck när man äter Waran.. Dessutom är det jävligt jobbigt med huvudvärk!!!

Denises planer för dagen?? Kängurusittning med Mormor om nån timme.. Kängurusittning med Mamma ikväll. Däremellan bara ligga och snutta på nappen, må bra och njuta av lugnet!

Ja, hörni. Snart är det jul! Har faktiskt inga julkänslor, men jag har några julklappar liggandes i fönstret som vi ska öppna på Julafton och jag har lite av Olivias goda julgodis och pappas världsbästa havrekakor (som jag alltid äter ihjäl mig av på julafton).. Kanske kan få till en liiiiten julkänsla iaf på Julaftonsmorgonen, med lite risgrynsgröt och skink-mackor... Men det enda jag egentligen önskar är att hela julhelgen blir så lugn som dom här senaste dagarna har varit! 

Jag sitter ju nästan bara och väntar på ett bakslag! När ska det komma? Hur ska det bli? Respirator? En infektion? Fel på magen igen? Nånting kommer att hända.. Frågan är bara när och vad! Jag har så svårt att våga hoppas att allt ska blir bra, att våga tro ett nånting någonsin kommer att kännas bra igen! 

Hur ska man bli lycklig efter nåt sånt här? Hur överlever man sorgen om man förlorar sitt barn? Hur kan man leva vidare? Även om jag får välsignelsen att få komma hem med mitt barn så kommer jag ändå ha en stor sorg att bearbeta. Hela den här tiden, den dramatiska förlossningen och sjukdomsförloppet, att jag faktiskt höll på att dö, 17 förlorade graviditetsveckor.. Allt det! Hur ska det nånsin blekna och inte göra ont längre?

Nä, jag måste sluta tänka så!! NJUT AV LUGNET ISTÄLLET LISA! Passa på att samla krafter, bli piggare, gladare och starkare! Tänk positiva tankar, gör roliga saker ibland! Du ska hålla ihop länge!

(taget sekunderna mellan tuben och CPAPen)

Nu blev jag sådär glad igen när jag loggade in! Hade fått 10 nya, fina kommentarer från olika delar av landet, och även andra länder! Uppmuntrande ord, och helt underbart att läsa igenom till morgonkaffet!  

Jag försöker hitta lite rutin i vardagen! Så jag ställer väckarklockan på morgonen för att ta mig ut på en prommis. Det blir inga jättelånga promenader, men 3km räcker för att väcka kroppen och få igång förbränningen! Man behöver ju frisk luft, och jag är beroende av att få flåsa och röra på mig lite för att må bra både psykiskt och fysiskt! SNART SNART är jag redo för gymmet, bara ett par veckor kvar! Så skönt! Har ju IKSU bara en km bort! 

Idag ska Denise få sitta med mormor om allt är bra med henne! Och så får hon sitta med mig på kvällen! Vi har även ett planerat läkarsamtal idag. Känner att vi är ganska väl informerade om allt som händer och har hänt, men läkaren som jobbar nu, hon tyckte ändå att det känders viktigt att man sätter sig ner och sammafattar och pratar lite i lugn och ro..  Det kan hon nog ha rätt i. Jag blev ju så avigt inställd till läkarsamtalen när jag haft det för första gången..Blev liksom lite rädd! Det var ju bara en vecka efter Denise föddes. Jag var helt förstörd, och doktorn (han som jag kallade Dr Robot efter det samtalet) pratade och berättade så mycket om statistik och vad som kan hända, så jag bröt ihop totalt! Men vi har ju haft flera samtal efter det, och då har det gått bra. Jag är väl inte lika överkänslig längre, man har lite mer hopp, och doktorn har faktiskt blivit lite lättare att prata med.  Så nu är jag inte rädd för läkarsamtal längre! 

Har sett HELA min dotters ansikte för allra första gången! Min lilla skrutt! Näsan upptryckt och uttöjd, men ändå världens sötaste lilla flicka!

Det var lite otäckt första sekunderna utan respirator.. Hon blev liksom lite blek.. gråaktig och såg ut som att hon skulle dö nästan. Men efter en halv minut så var hon igång.

Nu har hon snart legat med sitt nya andningsstöd CPAP i en timme!! Vi hoppas att den timmen blir till dagar, veckor, månader!!! 

Oj, vad glad jag blev när jag kom upp! Denise mår bättre och har sovit och varit lugn hela natten! Nattpersonalen hade sagt att hon verkar vara en annan person på natten än på dagen, för dom hade inte sett nånting av hennes "temperament" som hon haft under dagen! Det måste ju betyda att hon mår bättre!

Doktorn kom förbi och klämde lite på magen och tyckte att det såg fint ut! Han vill prova att extubera efter lunch!!!! Undrar hur det går? HOPPAS HOPPAS HOPPAS HOPPAS!!!!!

Här kommer lite mysbilder från gårdagen!

Min lilla plutt som mår så bra av att få ligga på bröstet! Oj, va jag ska sitta mycket med henne när hon fått bort respiratorn. Det MÅSTE jag ju! Då slipper jag kanske klaustrofobi-skit-paniken, och kan få njuta av mysstunden istället för att gruva inför det!!!  

Titta så fina! Elefanten är faktiskt en sån som jag tror att jag själv hade gillat när jag var barn.

Hade ju en STOR förkärlek till nallar. Denise kommer säääkert älska dom här!

Tack än en gång: Camilla   Man blir ju helt rörd när dottern får presenter från någon som vi inte ens känner! Jag blev glad och det kom nästan en tår när jag läste kortet!!!

 Tofflor har hon fått av Morfar! Dom får vi spara tills hon fått stooora fossingar!  

 Dom här har ni nog sett bild på förut. Den stora är från min vän Carina! En vakande Teddy Ängel! Och Diinglisen är från fam. Fängström! Tack       

 Från Martin, (jag fick också en alldeles egen) Tack!  

 En liten tomtegumma från min mormor som kom idag!    

 Elefanten längst till vänster har Denise fått av kusin Nellie!

 Diinglis-snuttis från Elenore och en fin filt har hon fått av Moster!

Det finns mer grejjer också som jag ser nu att jag missat, men dom kommer på bild nån gång dom också! Ja, jag har ju fått en del små nallar jag också faktiskt!!

Denise har en bra kväll just nu! Hon blev sååå nöjd när vi vänt henne. Jag höll mina händer över henne medans vi pysslade och hon blev så lugn så jag hade inte hjärta att släppa. Inte ens för att bädda om henne! Så jag har agerat täcke med mina händer i två timmar nu! Mys Pys tyckte hon! Nu ska jag gå till centralhallen och möta min kärlek!

Det blev kväll även idag.. Det här har varit en låååååång dag. Känner mig så trög på nåt vis idag. Trög i skallen, less och trött. Mycket tankar som snurrar i den här lilla skallen kan jag tala om.. Vissa tankar måste jag bara slå bort, för jag har väldigt lätt för att slå på mig själv just nu.. Min hjärna vill liksom hitta en anledning, en bra orsak och en förklaring till farför allt det här händer. Att tänka på det är ju typ samma sak som att dunka huvet mot väggen, för jag kommer aldrig att få ett svar. Det finns inget svar! Men i mina svaga stunder så tänker jag på KARMA.. Det är nu man får betala för all skit man har gjort förut. Missförstå mig rätt. Jag vet att det inte är så! Men ibland kommer tankarna ändå. Men varför ska Denise få lida för att hennes mamma har levt ett skitliv förr i tiden? Isåfall så får jag hålla med dom som säger: KARMA IS A BITCH! Ingen förtjänar det här!

Nä, nog om det! Ingen ide´att fundera! Denise har haft en jättebra dag idag! Hon är lugn och stabil och sover just nu som en liten prinsessa!! Hon har ju en del förlorad sömn att ta igen, efter en jobbig helg! Det känns så skönt.. Men det är när allt är lugn med henne som alla mina tankar kommer. Undrar just hur det kommer bli när man kommer hem?? Jag lär väl bli ett psykfall!

Bjuppar på lite Luciabilder. Alla bilder är tagna idag! Har inte fått till en enda bra bild på hela dagen, men jag bjuder på några ändå!

(klicka på bilderna så blir dom stora)