Mår sådär piss och skit ikväll faktiskt. En sån där kväll då jag bara känner att jag inte orkar!! Tänker på framtiden och ser bara ett enda stort mörker. Är irriterad på mig själv, att jag är som jag är. Skulle vilja vara mer framåt och ta för mig i livet. Önskar att jag kunde säga saker lika bra i verkligheten som jag kan skriva här i bloggen och inte vara så jävla mesig. Önskar att jag kunde tro på mig själv lite mer och inte alltid förvänta mig att folk tycker och tror det värsta om mig. Har alltid varit konflikträdd och har svårt för att stå upp för mig själv, svårt för att säga ifrån och svårt för att säga vad jag tycker när jag vet att alla kanske inte kommer att gilla det dom hör.. Vill liksom alltid vara alla till lags, men det går ju inte alltid.

Det här är kanske inte den bilden ni läsare fått av mig. Men faktum är att det är precis så jag är. Jag är jävligt duktig på att skriva och uttrycka mig i text och jag har många gånger fått skriva långa brev eller sms för att få fram det jag vill ha sagt, för jag pallar inte se folk i ögonen när jag ska säga det jag vill säga. Ett handikapp är det!! Men när det gäller min dotter så kan jag säga och göra vad som helst! Henne kan jag stå upp för, och för hennes skull kan jag säga ifrån. För henne skulle ju kunna mörda om någon kom ivägen!

är man inte konstig så säg?

Försöker ju ta hand om mig själv så gott det går men den senaste tiden har jag faktiskt varit rätt kass på det, och det är nog mycket det som gör att jag sitter här och tänker på allt det här just nu. Tappar lätt fokus och hamnar i helt fel banor, gamla mönster och dåliga vanor.

Du min lilla skruttfia!! Du får mig att vilja kliva upp på morgonen och starta dagen även när allt känns svart! 

Ja den där magsjukan.. Den tog nog med sig den där stackars lilla aptiten som Denise hade lyckats bygga upp nu den senaste månaden. Nu är vi tillbaka på ruta ett med kräkningar och matvägran. Det enda som går ner är banan och näringsdryck. Minsta lilla klump eller fel konsistens så kräks hon. Man kan inte leva på banan lilla unge!

Hoppas hoppas hoppas att det ger sig av sig själv så man slipper kriga, och framför allt slipper SONDEN! Det blir en jävla massa tvätt kan jag lova.. Får väl byta kläder på henne minst tre gånger om dagen och ett par gånger på mig själv. Nä, vi får hoppas på det bästa.

Imorgon är det dax för fotografering till reportaget i Aftonbladet som mest troligt blir på Lördag i bilagan "Härligt Hemma", så nu får man väl röja upp här hemma och försöka se till så att fisen har nåt fint plagg rent och torrt!