De va skönt å fått röra på sig lite grann.. Men fan va tråkigt det är å stå på en trampmaskin alltså!!! Tyvärr hjälpte det inte heller min stackars mage.. Men det var värt ett försök.

Fasen a nervös ja är inför mötet imorn. Hoppas dom inte försöker tvinga på mig nåt projekt eller nåt sånt. Orkar bara inte med det just nu. Är ju inne i en riktig sjuk period med feber o värk. Tänk om man hade jobb! Vakna på morgonen helt svettig och helt slut i hela kroppen och så ska man gå till jobbet. Det funkar ju inte det förstår ju jag också. (även om jag har svårt att acceptera det) Jag vill ju göra nåt. Jag vill inte gå hemma hela dagarna så som jag gör nu. Men va fan ska jag göra då? Det är som ett ekorrhjul.. Men jag hoppas att allt blir bättre snart för jag vill komma tillbaka till arbetslivet, det vill jag. Men det får inte bli som förut. Att jag tar på mig ett heltidsjobb som jag absolut inte orkar egentligen. Jobbar fast jag är sjuk tills ja nästan kollapsar. Jag måste ha lite mer respekt för min hälsa. Det är ju bara jag själv som blir lidande av min dumma ideér..

Så nu ska jag vara realistisk och förnuftig här och inte göra nåt förhastat.

Nä nu ska ja fan gå och lägga mig. Är faktiskt ganska trött.. Helt sjukt. Ja som brukar va uppe halva nätterna...

Good night everybody

Ja ingenting i tablettväg verkar ju hjälpa mot min satans mensvärk så nu ska ja ställa mig på trampmaskinen hemma framför TVn en timme eller nåt.. De brukar kunna släppa om man rör sig ordentligt. Fast det tar emot. Helst vill man lixom bara ligga!

Nä nu ska ja köra igång...  Sen måste ja se Desperate Housewifes och sen är de nog bara å gå å lägga sig. Ska på möte kl nio imorn bitti. Fy fan. Ja som är van att få sova hur länge ja vill. Haha. Det blir en utmaning!! Nä då de ska nog gå bra. Är bara lite nervös för vad dom kommer att säga..

Wish me luck!!!

Ja tog mig i kragen och gick en sväng på stan m Andreea o Amanda även fast ja mår som en kratta. Åt en kycklingsallad på Lilla Cafét och sen ha vi irrat omkring i alla affärer.

Köpte ett puder på Parelle. Det var det enda. Va inte så sugen p å handla, men ja behövde ett puder så de kunde ja ju köpa iaf.

Lämnade Totte upp i Shindars lägenhet medans vi va på stan och han blev såååååååå glad när ja kom och hämtade han nyss.. Han bara kuta runt runt och skällde och gnällde.

Nu ska ja snart gå igen. Tänkte sätta oss hos Amanda och titta på Twilight.

P.s Har haft mössa på mig hela dagen så jag har framkallat en bad hair day såg ja nu när ja tog av mig mössan haha.

Idag kommer det bli en heldag framför datorn och TVn känner jag. Har inte alls nån lust att träffa nå folk idag.

Så ja ska nu ska ja visa lite mera "vill ha-bilder".. Kläder den här gången

Ok den där pyjamasen kommer ja köpa. 199kr på bubbelroom.se

Mysbyxorna däremot är från Ed Hardy och kostar typ 1300kr och det skulle man väl aldrig betala för ett par mys byxor? Inte jag iaf.. Och klänningen då. Sååå snygg! Men lite dyr även den. Tror den gick på 1200kr eller nåt sånt..

Tänk om man hade obegränsat med pengar så man bara kunde köpa allt man ville ha. Fast då skulle man säkert inte uppskatta lika mkt när man köpte sakerna... Så det vore väl både på gott och ont kanske.

Idag känns livet som en enda kamp! När ja ser tillbaka på allt som varit i alla år så ser jag bara hur jag kämpar. Ska livet vara en kamp? Är det så för alla?

Självklart kämpar ju alla med sina problem, men är det meningen att man ska kämpa varje dag? Ska man inte hinna leva också?

Det är ekonomi, sjukdomar, droger, känslor, kärlek, smärta mm mm mm.. Hur ska man kunna bara vara, och bara njuta av tillvaron när man ska kämpa med allt det här hela tiden?

Det som jag kämpar mest med är väl kanske sjukdomar.. och det är kanske det som gör mig så uppgiven. För jag vet att ja kommer att få kämpa med den här sjukdomen i hela mitt liv, och ibland känns det bara för djävligt!!!  Men ibland känns det hanterbart..

Att ja måste äta mediciner hela livet och ta blodprover varannan vecka, det stör mig inte längre, de har blivit en del av livet lixom. Men att behöva känna sig som åttio år är man är 24, det kan jag inte acceptera. Att inte kunna göra det jag känner för pga värk i lederna, eller infektionsrisk, eller blödningsrisk osv... och att jag ständigt måste vara uppmärksam på alla små symtom.. DET kan ja INTE acceptera!

Men jag tänker iaf fortsätta kämpa för jag vill veta om det nån gång kanske kommer en belöning för allt kämpande..

Nu låter det säkert som om jag är skit deprimerad eller nåt, men så är det inte. Jag bara undrar när kampen ska ta slut, för jag börjar iaf bli ganska sliten!

Fy vilket riktigt tråkigt väder! Tog en promenad, men de blev en lite kortare sväng än ja hade tänkt. Det är så roligt med den här hunden ja har också, för han är mer morgontrött än vad jag är. Så då ja kliver upp så ligger han kvar i sängen. Och nu när vi kom hem från promenaden så skynda han sig att gå och lägga sig igen. Så han sover nu. Haha. Mycket bra hund för mig att ha!!!

Å ja tkr sååå synd om min stackars mamma. Hon upptäckte igår att det läckte in vatten genom taket.. och så gick hon upp på vinden och tittade och det var som en is igloo där uppe.. Så förmodligen kommer hon måsta byta ut en vägg och kanske hela taket. Stackarn. Det blir nog svindyrt det!!

Nä nu hör jag att kaffebryggaren smattrar så nu e mitt morgonkaffe klart :)

God Morgon! Men fy va jag har sovit dåligt i natt. Brukar aldrig ha problem att sova, men ja tro ja har vaknat säkert tio gånger i natt.. och så kliver man upp och tittar ut och ser detta gråa hemska tråkiga väder.

Tänkte strax ta en sväng runt broarna med Totte men ja tro ja ligger och drar mig på soffan en stund först. Känner mig så jäkla frusen..

See ya later. XoXo