Oooh. . Körde knäböj för första gången på mer än ett halvår. Ja, ni som också brukar spendera tid på gymmet behöver kanske inte mer info än så för att förstå läget haha. ONT ont ont. Trappor och toalettbesök blir smärtsamma resten av veckan. Men det är skönt att vara igång igen med träningen. Jag blir inte skrämd av träningsvärk. Snarare tvärtom. Jag blir peppad och känner att övningen har tagit som den ska. Idag får det bli en promenad och kanske kanske ett axel-pass. Vi får se. Måste dra mig upp mot sjukhuset och lämna några blodprover och se om allt är som det ska med min SLE och waran doseringen. En del av min vardag som misskötts så kopiöst det senaste året. Inte alls bra. Men nu ska jag bli bättre på att ta hand om mig själv på alla plan.
Igår satt jag i väntrummet på soc i en timme bara för att få veta att handläggarna väntat på mig i måndags. . Jag hade skrivit upp tisdag i min kalender. Vem som gjort fel kommer vi nog aldrig få veta.. det enda jag vet är att jag verkligen vill ha det här mötet och jag klev upp klockan sju på morgonen bara för att hinna med bussen från ramsele enbart för att gå på det här mötet. Så det handlar inte om något annat än ett missförstånd att jag inte dök upp. Men självklart kan jag förstå att det inte ser bra ut ur deras synvinkel att jag bokar ett möte och sedan inte dyker upp. Jag var mäkta sur och irriterad igår eftermiddag när jag insåg att det blivit fel..
Nä nu ska jag klä på mig och gå upp till sjukhuset.

Söta tjejer ?