★ 399 gram ★

Alla inlägg under juni 2016

Av Lisa - 8 juni 2016 15:54

Ja ibland har man verkligen otur. Har varit frisk länge nu och var inte alls orolig för att börja jobba.. Och så får jag ett bett av något slag.. Som växer och växer och till slut kan ja inte sitta på ena skinkan (där bettet sitter) . Slutade med 40 graders feber och en natt av yrande. Har nu suttit på akuten heeela dagen. Diagnosen blev rosfeber. Snabbsänkan låg på 50 och jag mår inte alls bra. Slapp iaf bli inlagd med intravenös antibiotika. Fick med mig det hem istället och ska komma tillbaka för att kolla om det röda minskat imorgon.
Börjar jobba imorgon och jag får helt enkelt härda ut trots att ja är sjuk. Kan ju inte hoppa över inskolnings dagarna. Det går liksom inte.
Jaja, så kan det gå ibland

Sådär fin röv får ni sällan skåda här i bloggen haha. Jaja. Nu hoppas ja antibiotikan biter snabbt iaf så ja får må bra igen.

Av Lisa - 5 juni 2016 22:34

           

Igår!!! Det var längesedan jag skrattade så fruktansvärt mycket. Dom är ju helt sanslöst roliga mina Småstads-grabbar! Jag bara älskar dom. Det var inte så mkt att fundera på när man hörde att dom skulle hit. Hade docl gärna stannat kvar och festat efter showen, men så blev det inte. Vi åkte hem.


Idag har jag gjort det jag alltid gör på Söndagar: STÄDA! Känns skönt, för golven tog jag igår, så då kunde jag fokusera på allt annat idag. Orkar liksom inte ta alltihopa samma dag..Så gammal och svag som jag är   


Har kommit igång bra med träningen igen och nu tänker jag satsa stenhårt. Det brukar gå bra när jag får in andra rutiner.Så nu när plugget startar och jag kommer jobba Måndag-Torsdag i några veckor så kommer garanterat träningen bli väldigt rutinerad.


Imorgon är det röd dag.. Hatar sånt. Trots det så startar min kurs "Barnhälsovård".. Men ha inte ens hunnit få boken än, så jag får vänta lite.

Ett besök till Umeå är planerat i veckan också. Det var längesen jag träffade reumatolog-specialisten och hon brukar vilja klämma och känna på händer och fötter framförallt.. Vet inte riktigt varför men.. 

Vet att mina levervärden inte ser så bra ut, och det har ju sina orsaker.. Är glad att jag inte är inne i ett sjukdoms-skov just nu för cellgifterna skulle nog paja min lever totalt.. Fick ju avbryta behandlingen sist pga att värdena blev för höga..  Så jag satsar på att aldrig mer behöva cellgifter. Punkt slut och AMEN!


Har suttit och jobbat med lite 12-steg här på kvällskvisten också.. Och nu anser jag mig vara klar med steg 1 ..  Det är ju inte BARA att skriva och svara på frågor. Det skaSJUNKA IN också och jag ska känna att jag faktiskt tagit det här steget på riktigt. För er som inte vet vad jag pratar om så är det 12-stegsprogrammet som är den vanligaste behandlingsmetoden på behandlingshemmen för alkoholister och narkomaner runt om i världen, och så här låter steg 1:

"Vi erkände att vi var maktlösa inför vårt beroende, att våra liv hade blivit ohanterliga"  Visst, det är väl ingen konst att erkänna det.. Men att VERKLIGEN erkänna det för sig själv, och förstå hela omfattningen av beroendet är inte lika lätt. Är det nnågot man är expert på så är det att lura sig själv.. Andra också för den delen, men nu är det färdigfjantat. Jag ska verkligen prova att vara 100% ärlig mot mig själv i det här programmet. Och med min sponsor som hjälper mig framåt i stegen. Jag tror inte att det funkar annars. 100% annars kan ja lika gärna skita i det. Kommer bli svårt för det är mkt stolthet i att erkänna vissa saker, men jag vill verkligen förändra mig och då måsste jag göra uppoffringar som kanske inte alltid är så bekväma!

   

   

Av Lisa - 1 juni 2016 20:36

Sommar än en gång! Känner mig glad och lycklig och full av hopp idag! Det har varit ett tufft år och jag har inte riktigt fått ordning på alla bitar än, men är på god väg.



Hej jag heter Lisa, och jag är en beroende! Ja, så presenterar jag mig på Tisdag och Fredagkvällarna som sedan 3 månader tillbaka är uppbokade till mina NA möten.

Jag var ju på ett behandlingshem augusti-december, men hade oturen att  hamna på ett ställe där jag inte alls jobbade med mig själv och det hände inte alls mkt med mig där. Jag tog ett återfall nån månad efter  jag kom hem och  Denise fick återigen flytta till familjehemmet. Allt hände snabbt och det var ett väldigt kort återfall på bara några dagar. Vilket var väldigt bra!

Efter det bestämde jag mig för att jag måste ta tag i det här själv. Har alltid varit anti 12-stegsprogrammet och NA och aldrig gått på möten frivilligt och aldrig jobbat med de 12 stegen annat än under tvång. Men nu  valde jag en kvinna som går på NA möten som min övervakare just för att hon skulle peppa mig att komma på möten. Efter någon månad skaffade jag mig en "sponsor". En kvinna som jag alltid kan ringa, en som alltid lyssnar och jag skulle kunna ringa mitt i natten och säga att det känns jobbigt nu och jag behöver hjälp. Hon kommer guida mig och hjälpa mig att jobba i 12 stegsprogrammet. Mitt stora problem har alltid varit att be om hjälp, och jag har extremt svårt att erkänna för familjen när jag återfallit, men till henne skulle jag kunna ringa och säga som det är. Vill verkligen kunna göra det för att öka tilliten hos alla, och för Denises säkerhet! Nu gör jag allt jag kan för att fixa det här, för det handlar verkligen om livoch död.. Vissa tror att det handlar om att man vill ha kul eller att man är egoistisk men det är så mkt mer komplicerat än så. Kul var det i några månader.. för 13-14 år sedan, resten har bara varit en kamp.

Nu har jag allt stöd jag behöver och jag jobbar stenhårt för att behålla mitt mående och min drogfrihet även om det ibland känns riktigt tufft.

Har även en föreskrift att gå ett annat slags program 2 ggr/vecka. CRA. En slags KBT behandling som går ut på att öva olika strategier att ta sig igenom olika risksituationer. Har mkt att bearbeta när det gäller Denise och allt som varit kring henne, så vi tar det också på samma gång. Tufft, men väldigt nödvändigt om jag ska kunna leva vidare!


Nog om detta. I nuläget är Denise här varannan vecka, men hon sover inte hos mig än. Behöver må bra i några månader till först så det blir stabilt när hon väl flyttar hem på riktigt igen.

Nästa vecka börjar jag plugga,. Sista kurserna i USK utbildningen.. eller BUSKa blir jag. Går inriktning på Barn nu på slutet, så nu börjar jag läsa barnhälsovård. Ska även jobba några veckor i sommar och börjar om ett par veckor. Så det känns som att jag har en bra plan och att det kommer gå bra nu.

                   

Idag har Nisen fått EN CYKEL! Hon klarar av att cykla på en vanlig cykel nu. Hon når nästan tramporna bättre på en sån till och med. Imorgon ska vi cykla runt runt runt runt här hemma!


Ja, många har unbdrat vart jag tagit vägen.. Jag har helt enkelt inte haft lust att blogga.. Får väl se om jag fortsätter nu , men risken finns att det dröjer. Men jag har ju så många trogna läsare så jag får lite dåligt samvete när jag ser alla som kikar in varje dag!


Nu är det fokus på JOBB, SKOLA , >DENISE och såklart mig själv och att jag ska upprätthålla mitt mående som jag lyckats skapa nu! Man är vel trots allt inte ett jhelt hopplöst fall

Tidigare månad - Senare månad

11-11-14 föddes en krigare i vecka 23! Här kan ni läsa om vår Neo-resa och livet som prematurmamma. Jag delar även öppet med mig om hur livet kan se ut ur en missbrukares ögon, och min kamp mot att få den hjälp jag behöver för att bli hel igen!

Instagram

 

 

 

 

        

Mer läsning

Denise,Lova,Mi-Rakel

   

 

 

 

 

 

  

 

 

Prematur Bloggar

Kategorier

399 gram

     

 

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016
>>>

SLE bloggar

Min&Syrrans låt


Skapa flashcards