Känner mig så jävla ledsen idag. Vaknar med en klump i magen och tittar på den tomma barnsängen bredvid min säng. Hur kunde det bli så här? Hur fan kan man göra som jag har gjort? Droger är en gåva från djävulen som förvrider hjärnan och tillvaron och krossar allt gott och all kärlek som finns i livet. Jag hatar mig själv för att jag föll, men jag får inte glömma att jag faktiskt tagit mig upp igen. Nu vill jag bara att allt ska vara som vanligt igen.. men det är inte som vanligt och jag kommer att få kämpa varje dag för att få ordning på allt igen. Ekonomin är kaos, känslorna stormar och kroppen är trött. Jag vill jobba, jag vill ha min fina dotter hos mig, jag vill ha mitt körkort tillbaka och jag vill leva igen!! Jag vill att alla ska lita på mig igen.. men tillit är något jag måste förtjäna. . Det känns bara som att allt det här är för mycket! Hur ska jag orka? Jag har förstört allt jag hade byggt upp och livet ligger på marken skärvor.
Jag kommer att resa mig, jag kommer få tillbaka allt, men idag sörjer jag och idag slår jag på mig själv.. Jag längtar efter min älskade dotter! !

Det vackraste jag vet
Annica
31 mars 2015 10:44
Nu har du slagit i botten & enda vägen är upp.. Från nu kan det bara bli bättre ❤️
Kämpa kämpa, håller på dig!!!
Anette
31 mars 2015 18:45
Du måste vara en av dom starkaste mammor jag "mött", fortsätt kämpa <3
Det är ju du och söta Denise!
Massor med kramar <3
Lisa
1 april 2015 19:19
Tack. Jag har varit svag nu ett tag.men nu reser jag mig starkare än någonsin
Marlene
31 mars 2015 19:39
Jag känner inte dig och jag har aldrig varit i din situation men fokusera inte på hur långt det är kvar till målet, tänk på hur långt du redan tagit dig!
b
31 mars 2015 21:33
Ja droger är verkligen ett jäkla skit! Förstör för alla! Tur att barnet har en pappa som funkar annars kunde hon ju blivit omhändertagen av människor du inte känner. Jag är anhörig och säger bara att jag litar aldrig helt på en missbrukare Missbrukare är man alltid även om man inte är aktiv hela tiden anser jag, Lycka till med ditt drogfria liv iallafall! Kämpa på!
Lisa
1 april 2015 19:17
Det finns ingen man kan lita helt på. Alla har sona hemligheter. Denises pappa är också före detta missbrukare men har varit drogfri länge nu. Det är bra att han finns och att resten av min familj också finns. Alla förstår och ingen dömer. Tyckte nästan din kommentar kändes lite onödig
Jess
31 mars 2015 22:18
Bra, ha dagar där du sörjer det som varit. Men kom ihåg ordet "varit". Du är på väg upp och ut från det mörka och din lilla tjej väntar på dig :). Du fixar det! :)
Marie i Skåne
1 april 2015 07:55
Jag tror att din självinsikt är din styrka. Jag har aldrig varit i drogberoende men har förstått att det är ett djävulskt gift och att det kan ställa till det på värsta sätt. Fortsätt kämpa och låt Denise vara din morot.
/Marie 🌺

b
1 april 2015 22:51
Jag ser drogberoende som en sjukdom. Ingen är skyldig till sin sjukdom. Men jag tycker att man är skyldig att hantera den på ett sånt sätt att den inte skadar en själv eller andra. Du är ju på väg mot det nu. Min vän har ganska svår diabetes, som han ju oxå måste hantera dagligen med div. dagliga tester och sprutor flera ggr/dag... Sällan eller aldrig får han höra att han är särskilt stark eller en hjälte eller så för att han hanterar sin diabetes... Olika! Kanske du tycker denna kommentar är onödig oxå och jag förstår dej isåfall, för alltid när det gäller drogskjukdomar ska det gullas med...att ni är så starka och att ni kämpar osv. Bra, det gör ni säkert, men med all respekt - det finns det andra som gör oxå...Jag är anhörig - aldrig eller väldigt sällan har jag fått nåt hurrande för det, snarare tvärt om. Hur dum kan du vara som stannar, sätt ner foten och släng ut fanskapet... Visst sina val väljer man själv så även jag...så kanske även jag skulle behöva lite glada hurrarop för mitt val! Gillar sinnesrobönen, så klok, och svår att genomföra faktiskt! "Ge mej sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden." Den jobbar jag med varje dag. Jättestarkt!? Önskar fortsatt dej lycka till med ett drogritt liv!

Lisa
2 april 2015 13:56
Jag förstår att det inte är lätt att vara anhörig men jag kan bara tala för mig själv. Jag har aldrig krävt att någon ska gulla med mig eller berömma mig för att jag tar mig ur skiten. Jag slår på mig själv varje dag för att jag ställt till med allt jah gjort ochn jag är jävligt tacksam för att inte min familj gullat med mig utan istället ställt krav på mig och tagit avstånd från mig när jag inte skött mig. Jag väljer att vara öppen med mitt missbruk och skriva om det här i bloggen. Det gör jag inte för att få något slags beröm utan för att det är som terapi för mig att skriva av mig, eftersom jag har lite svårt att uttrycka mig när jag sitter öga mot öga med en person och ska försöka prata.
finns ingenting vackert med ett missbruk och det Är ingenting jag är stolt över. Och jag mår sämre än någonsin just nu när alla känslor börjat komma tillbaka. Du verkar tyvärr blivit bitter och jag tycker inte att det finns någon anledning att sitta Och skriva sånna här saker. Det är typ som att sparka på en som redan ligger. Det gör jag så bra själv.
b
2 april 2015 19:51
Jag förstår att du inte gillar mina kommentarer. Jag skriver ju inte det du vill höra. Om det är bittert eller inte vet jag inte, jag skulle nog mer kalla det att jag är rätt härdad. Att jag sparkar på en som ligger - nej det gör jag inte. Jag säger bara vad jag tycker. Hur du tolkar det är upp till dej.
Jag tycker du verkar ha en fin familj. Slå inte på dej själv. Faktiskt är det ingens fel att någon blir missbrukare. Som jag sa förut så ser jag det som en sjukdom, som man inte kan hjälpa att man får.
Hoppas det går bra för dej nu iallafall!
Lisa
2 april 2015 21:45
Haha. Ja det märks att du varit med förr. Man får inte säga nåt som inte passar ;) Skämt åsido, förstår att det är svårt att nånsin återfå tilliten och förtroendet för någon som ljugit om allt och det är just det som jag känner är den värsta delen nu när jag börja komma på rätt köl igen. Förmodligen därför jag inte gillade att läsa just det :) Men jag har så svårt att se det som en sjukdom när det gäller mig själv för jag tycker på nåt vis att jag ändå valt mina handlingar själv och då blir det som en bortförklaring att kalla sig sjuk. Men nu ska jag hålla "sjukdomen" i schack och Denise är min bästa medicin :)
Loppan
6 april 2015 12:35
B! Alltså, lägg ner dina kommentarer! Tror du att du stärker Lisa?! Vad är ditt syfte med att skriva så??
Lisa, du är en grym kämpe och du kommer att fixa detta! Allt kommer att bli bra och lilla Denise kommer alltid, alltid tycka att du är världens bästa mamma!! ❤
Lisa
6 april 2015 16:32
Tack
Helene
8 april 2015 20:40
Lisa! Det kommer bli bra!
:)
9 april 2015 08:23
Har du prövat NA?
Är själv fd. Missbrukare, har testat massor men NA är det enda som ger mig den där extra knuffen där bak! Pröva! Kram på dig!
Lisa
9 april 2015 09:27
Na ich Tolvsteg är inget för mig. Det här att alla är lika och att man behöver exakt samma saker för att bli drogfri.... Njaaa. Jag köper inte det. Har man adhd och asperger så är man annorlunda och det inser dom inte på behandlingshem som kör med tolvstegs metoden. Alla mediciner är knark och alla ska tycka lika. . Nä. Det går inte tyvärr
Yvonne
9 april 2015 11:39
Du, jag hoppas att du ska hitta rätt i ditt liv igen
Och få leva lycklig tillsammans med din dotter!
Kram...
Lisa
9 april 2015 13:01
Tack. Jag är på god väg känns det som . Men jag behöver jobba med mig själv en del