Vill bara slänga in ett litet boktips! Jag har ju fått så många av er, och jag har nappat på några, och nu har jag hittat en favorit. Kommer nog att lyssna (ljudbok) igenom hela serien. Fick tipset om "Pepparkakshuset" och den gillade jag. Så jag tog nästa bok ur samma serie: "Mamma, pappa barn". ÄNNU bättre! Nu ska jag börja lyssna på nästa bok "Vyssan Lull"..  Min favorit författare för tillfället: Carin Gerhardsen.

Denise ligger just nu hos Fredrik. Helt utslagen efter ett par timmars fasthållning och försök att sätta PCVK. Det gick inte så bra, så det slutade med att hon fick en vanlig PVK i handen istället. Nu är hon heeeeelt slut!

Jag tog en löptur medans dom höll på å grejja med henne och kom tillbaka lagom tills dom var klar. Gav henne den lilla skvätten välling som hon får var tredje timme och sen gick hennes ögon i kors och hon blev helt utslagen! Hon har ju fått en del lugnande, så hon lär nog vara trött ett tag nu.  Hoppas nu att den här nålen håller ett par dagar!!

Ikväll sticker vi till syster en sväng. Vi ska käka middag hos dom och umgås lite. Andas lite vanlig luft. Känner redan hur jag börjar bli sådär "sjukhus-aktig" i min lilla hjärna. Hade nästan börja komma ur det när jag varit hemma med Denise ett tag. Men nu är man tillbaka där igen. Det känns faktiskt nästan lite värre att vara här den här gången än vad det gjorde förut, då Denise var nyfödd.. För nu har vi ju hunnit smaka lite på "det fria livet". Hunnit vara hemma och levt liiiiite "som vanligt".. Fast ändå inte.. Nu sitter hon fast i slangar i armar och ben igen och vi ligger här på rummet och har bara varandra..  Men det är inte för evigt!!!

Hemska hemska dumma uppvaknande! Låg här och drömde fluffiga morgondrömmar när Fredrik kommer in med en skrikande bebis. Jag flyger upp halvt sovande och börjar instinktivt med alla sysslor.. Byta blöja, alvedon, inhalation, kolla retentioner, en skvätt mat, klappa rumpan, men ändå en otröstlig liten Denise.. Droppet strular. och maskinen piper: ockulsion i slang.. Jag ringer på klockan (fortfarande i nattsärken) och det visar sig att PVKn på huvet har gjort sitt. . Hon har nu avverkat minst 4 st sen vi kom hit, så nu är det dax för en PCVK istället. Det är en större procedur att sätta in den. Hon måste lugnas, allt ska vara sterilt, det måste röntgas.. Men när den väl sitter, så sitter den, så det känns bra att dom har bestämt att det blir så. Även om jag inte är riktigt vaken än, och fortfarande sitter här i nattlinne och funderar på var timmarna tog vägen, så vet jag att det är bättre att hon får en sån än att hon ska bli stucken varje dag..

Hej här ligger jag och noddar!!!

Denise sover med sina ögon så här! Lite läskigt..  Idag har hon fått börja provsmaka lite mat. Doktorn tyckte att hon lika gärna kan få lite mat istället för att vi ska mata henne med Glukos när hon blir hungrig. Så hon får nu 10ml var tredje timme. Hon behöver inte mer, och hon vill inte ha mer heller.

Hon blev så ledsen och grät och grät för ett par timmar sen, och verkade ha sååå ont i sin lilla mage. Så jag ringde på klockan och bad om lite smärtlindring. Hon fick lite morfin så nu sover hon sött och har förhoppningsvis inte lika ont.

Mormor har åkt, och Pappa har kommit.. Precis som förr.. Jag och Fredrik har varit och handlat lite chops och godis så vi har nåt att svulla på ikväll och få tiden att gå..

Trevlig Helg alla!

Stackars lilla Denise! Hon har kräkts hela natten. Grön spya över hela henne. Var in och tvättade henne nu på morgonen och hon hade till och med spya i öronen. Stackarn, va hon ska ha mått illa! Självklart blir det ingen mat idag heller.. Inte som det verkar nu iaf.. Retentionerna måste minska först. Alltså, när man kollar maginnehållet via sonden så kan hon ha runt 20ml grön smörja där nere, och det måste minska. Det är ju meningen att det ska rinna vidare genom tarmarna, men förmodligen så är det stopp någonstans. Eller iaf lite för trångt. Det är ju med all säkerhet svullet efter operationen, så det är bara att vänta, och vänta lite till.

Hon klarade hela dagen utan morfin igår, men inatt hade dom gett henne två gånger.. Får väl se hur det går idag. Jag ska snart hämta in henne hit, så for hon fått sin antibiotika klart..

Idag är det Fredag ja.. Och snart är det sista April ja.. hmm.. Jag firar nog valborg här på NUS, precis som Jul och Nyår.. Påsken "firades" på Barn 21 i Övik, men med en liten permis iaf,  så där var det lite variation. haha.  Nä, ja ä int´bitter!

Längtar bara så otroligt mycket tills detta är över! Jag vill ha ett liv!!!! Jag vill umgås med människor. Jag vill träffa andra mammor och låta våra bebisar träffas. Jag vill ta en fika på stan, gå på Bio, gå ut och äta. Bara sitta och prata gamla minnen..  Men jag tar ingenting för givet. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att Denise kommer att vara hyfsat frisk efter det här och att vi inte behöver tillbringa mycket mer av hennes liv på sjukhus. Men jag vet att det finns risk för olika komplikationer och sjukdomar när barnet föds så här tidigt.. Jag vill liksom inte riktigt tänka på det, men så är det. Det finns vissa som är friska också såklart, men en del har det jobbigt de första åren i livet.. Undrar vilken grupp Denise tillhör??

En liten liten liten Denise på ca 1500 gram! Det känns som hundra år sedan!

Ännu en dag till ända.. En missnöjd bebis som helt plötsligt blev ganska nöjd på kvällskvisten. Efter ett par bajsningar, lite magmassage och en massa rapar så blev Denise en helt ny bebis.. Hungern är som bortblåst och nu har jag precis lämnat in henne på M salen så natt tjejerna får titta till henne inatt..

Imorgon är det Fredag och veckan har flutit förbi ganska snabbt kan jag tycka. Funderar på hur länge vi kommer att stanna och vad som kommer hända sen.. Framtiden känns lite oviss just nu, men man får ta en dag i taget så löser sig nog allt till det bästa..

Nu ska jag SOOOOOOOVA!!! Synd bara att jag får så ont i höften och nacken av den här sängen.. Men men.. Jag sover lika gott ändå!

Titta så fin jag är i mina tofflor som jag fick av min fina rumskompis Emil :)

Och vet ni vad?? JAG HAR BAJSAT!!!!!!!

Så var det Torsdag då.. Jag tror inte att vi kommer hem tills på Måndag om jag ska vara ärlig. Men man vet aldrig. Det blir ingen mat idag heller för lillan. Magen är stor som en ballong och stenhård och jag kan inte låta bli att bli orolig och dras tillbaka några månader till den dagen då det beslutades att hon skulle opereras... Men dom säger att det är helt normalt. Tarmarna har ju stått stilla några dagar och det samlas luft och det är inte alls konstigt att magen blir stor.. Men ändå!!!  

Tarmarna rör sig iaf litegrann där inne. Doktorn lyssnade länge och noga och han tyckte att det bubblade och lät. Han stimulerade även lite med en kateter där bak och det kom liiiite liiite bajs..

Ja, nu är det i stort sett bara att vänta. Som vanligt.. Vänta på att hon ska bli redo. Vänta på att hon ska bli mogen.

Hon behöver lite mer syrgas nu.. Men det är inte konstigt. När magen är sådär stor så blir det nog ganska svårt att andas ordentligt, så vi får bjussa på lite extra syrgas idag..

Själv så känner jag mig ganska less på allt idag. Har sovit gott inatt. Vaknade runt åtta imorse och kände mig utvilad. Men jag kan ändå inte riktigt komma upp ur det där lilla svarta hålet som jag ramlar ner i ibland. 

Får plötsliga infall då jag får sån stor lust att bara sparka på saker eller skrika folk rakt i ansiktet.. Det vore väl en vacker syn? haha. Lisa goes crazy. Sparkar på kuvöser och håller fast folk i håret och skriker.. Nä, nu tror jag att jag behöver en kopp kaffe här.