Herre gud tar denna dag aldrig slut? Vissa dagar är helt enkelt bara så mycket tyngre än andra dagar.. Oavsett om man haft mycket eller lite på agendan.

Vi vaknade iaf i lagom tid idag och fisen fick vara på dagis i några timmar och jag passade på att träna och påbörja den omöjliga psykologiuppgiften.  My God! Hur ska man nånsin bli klar med den? Allt annat har varit busenkelt hittills.. Men nu kom vi till psykologin och då ska man helt plörsligt börja göra psykoanalyser på sig själv och analysera sina olika beteenden... ooooh det är ju som att vara på behandlingshem! Fast värre!! Nä, jag får ta mig i kragen helt enkelt och inte krångla till det!

Igår pratade jag med Denises neurolog. Jag berättade om hennes sömnproblem och hennes aggressionsutbrott och vi ska ses på måndag och eventuellt så ska Denise få nånting lugnande som hon kan ta när hon ska sova.. Vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det. Vill ju inte att hon ska bli beroende av något, men samtidigt så behöver hon ju få sova ordentligt.. Risken är bara att det är nån medicin som gör att hon blir trött och dåsig dagen efter istället.. Vi får se vad det blir.. Rätt som det är så går det över utan mediciner också. Vi får hoppas på det!

Nu är det ett glas vin och slappa i soffan som gäller här hemma! Är såååååå trött så jag lär vä l däcka efter ett par klunkar haha!

Och så sätter jag mig och läser va jag skrev i bloggen för exakt ett år sen... och två år sen.. huuuvva! Man har det ganska bra nu ändå. Minns så väl när jag åkte hem för att samla krafter för exakt två  år sedan, och när jag ringde på kvällen för att kolla läåget så hade Denise blivit JÄTTESJUK! Åkte tillbaka till Umeå samma kväll. Jag hade ju inget körkort då, så mamma fick köra upp..