Allt är så konstigt nu.. Och det är extra svårt att urskilja känslorna.. Vad är vad? När man känner sig deppig.. Är det hormonerna eller är det dåligt mående??  Ja, jag vet inte..

Det blev ju så mycke på en gång med allt.. Flytten till Övik var ju ett stort steg för mig.. Att bara lämna allt och alla.. Sen tog det bara några veckor så var jag gravid, utan att först hunnit hitta ett jobb.. Och nu känns det ju bara helt omöjligt att söka jobb när man inte har ork till nånting, och magen bara växer..

Ibland funderar jag på om det skulle kännas bättre att flytta hem igen.. Här i Sollefteå har jag ju familj och vänner.. I Övik har jag ingen! Men samtidigt känns det som att man inte gett det en chans än.. Jag har ju en ide´om att allt kommer kännas så mycket bättre när vi har körkort! Och det är ju bara några månader dit, för min del iaf..

Nä, just nu känns allt bara vääääääldigt tungt och framtiden är som ett enda stort svart oroligt moln...