Så var man i hemmets trygga vrå, efter en dag som varit både stressig, svettig, frustrerande och bra.. Allt i ett. Skönt att få åka, skönt att få lämna Umeå imorse. Det kändes som att vi blev fria på nåt vis och konstigt nog så kändes det bättre den här gången än förra gången vi blev skickade till övik. Kanske för att jag då visste att vi skulle tillbaka efter ett tag, eller kanske för att Denise var så liten och skör.. Kanske en blandning av båda.

Vi blev iaf inskrivna på Barn 21 här i övik igen. Doktorn gjorde en liten undersökning och skickade hem oss på permis över helgen. Har ordinerade lite prover tills på Måndag så vi fortsätter på det viset ett tag till som det verkar. Men det gör mig ingenting faktiskt. Känns ganska tryggt att veta att hon hålls under uppsikt ett tag efter operationen innan vi börjar gå på BVC som vanliga familjer gör med sina barn.

Denise har haft en skrik-dag idag så ni kan ju föreställa er mitt sinnestillstånd inne på Ica Kvantum bland alla människor.. Försöka hitta på en möjlig middag, hitta varor och samtidigt trösta en hysterisk bebis ör inte riktigt min starka sida. Men vi överlevde och nu jäser vi efter en god middag! Fredrik fixade Fläskfile, Potatisgratäng och nån god tomatsås.. Ett glas vin till mig, en öl till han och sen somnade jag en stund med Denise på golvet.

Nu blir det film och godis och jag tänker inte gå utanför dörren mer idag! Och kanske inte imorgon heller. Home Sweet home.. (fast det luktade jävligt surt här hemma när jag steg innanför dörren.. gamla sopor och en smutsig disktrasa kan lukta jäääävligt illa)

yes yes yes! Vi får åka imorgon!! Och som det verkar så vill dom bara att vi ska mellanlanda på sjukhuset i övik innan vi blir utskrivna.. Så vi kanske får va där nån dag, eller kanske åka hem på permis och bli utskriven lite senare. Vi får se, men jag tror inte att vi kommer att behöva ligga där och uggla!

Så skönt, men samtidigt får jag en klump i magen och blir påmind om vad jag har bestämt mig för att göra och vilket stort arbete jag har framför mig.. Men, det blir bra i slutändan. Det är ingen brådska med saker och ting. Det behöver inte göras imorgon. Såå nu är det packning som gäller, sen får vi se om jag överlever natten.. Det blir bara värre och värre i magen och nu har jag lite feber också. Inte mycket, men lite varmare än vanligt.  Antingen är det väl blåskatarr eller nåt med njurarna kanske, eftersom jag har ont både fram och bak... Har inte riktigt tid med sånt här just nu, men jag ska ringa vårdcentralen imorgon.. i värsta fall får man väl gå till akuten inatt om jag skulle bli dunder sjuk, men det tror jag inte.

Förresten! Jag har ju glömt att berätta att Denise nu har börjat ge riktiga svars-leenden sen nån vecka tillbaka. Hon stirrar ut en ordentligt och när man ler så får man världens gladaste leende tillbaka. överläppen liksom krusar ihop sig och man bara väntar på att hon ska ge ifrån sig värsta asgarvet!  Fast hon gör det oftare mot andra än mot mig... hmmm..

Här kommer ännu en klagosång till min klagomur! Vi kommer ALDRIG härifrån.  Jag är helt slutkörd. Min mage blir aldrig bra och jag känner mig helt tom (både bildligt och bokstavligt talat) Huvet dunkar och alla ljud känns som en kniv i tinningen.. Jag har inte varit ute på tre dagar.

Denise är gnällig och kinkig men när jag tog fram dammsugaren (som jag bävade för) så blev hon tyst.. Sen börja hon skrika igen, ända tills jag drog igång hårfönen.. Tok-unge! Jag tror att hon har tråkigt..

Nu luktar det bajs här faktiskt.. Duty calls

Ni får titta noga för att se oss i mörkret! Vaknar och känner mig lycklig! Pussar min dotter på pannan och talar om att hon är världens bästa unge! Vi har haft en kanonbra natt! Denise har verkligen haft NATT, och det uppskattas verkligen! Hon var ju såååå ledsen igårkväll så jag var helt övertygad om att det skulle bli en tuff natt. Men jag släckte ner alla lampor och alla ljud, bäddade åt henne med en amningskudde bredvid mig i sängen och så la vi oss och hon somnade efter tio minuter. 

Hon har inte ens skrikit när hon varit hungrig, Jag har ju märkt när det varit på gång och hon börjat knorra och skruva på sig och då har jag fixat en halv måltid åt henne varje gång, som hon ätit halvsovande och det funkade kanon. Hon sov där emellan och blev inte sådär proppmätt så hon fick ont i magen och jag lyckades med att inte överskrida dygns-mängden trots att hon åt varannan timme under dagen.

Idag hoppas jag på att vi får åka till övik! Jag är redo, och jag tror att Denise är redo också!

idag är en sån där dag.. En sån där dag då jag verkligen hade behövt någon. Någon som kunde få mig att skratta, få mig att tänka positivt eller bara säga att det är okej att gråta.

Egentligen tog mina krafter slut för längesen, men vissa dagar känns det mer än andra..

Det gör inte saken bättre att jag känner mig sjuk! Har så grymt ont i magen, Funderar nästan på om det blivit nåt fel efter snittet, för det är där jag har ont.. Som mensvärk, fast värre. Känner mig trött och slut, och mår illa.. Men jag har inte tid med sånt. Jag har en olycklig bebis att ta hand om.. Idag kan jag erkänna att tålamodet tryter, och då känner jag mig hemsk!

Det här blev ett bittert inlägg, men jag behöver klaga! sådeså!

Inatt sover Denise inne hos mig. Wish me a good nights sleep!

Dålig dag idag.. Känner mig helt utmattad, trött och less. Dessutom har jag varit vaken till och från hela natten med ont i magen. Vet inte vad det är frågan om riktigt, men i tre dagar har min mage bara jävlats med mig, och som vi alla vet: Är magen kass så är hela dan förstörd!!

Plutten mår bra iaf. Hon är hungrig mest hela tiden.. Typ 1,5 timme efter maten så vill hon ha mer, det får man väl ändå se som ett friskhetstecken.

Försökte mig på att ta med henne ut en sväng i vagnen, men hon bara skrek och skrek och ville inte alls va me, så det var bara att gå in igen. In och ÄTA såklart!

Nu har hon äntligen somnat. Hon somnade mitt under ultraljudet och nu ligger hon och sussar sött i sin sköna sovställning: tvärs över sängen.. Sötskruttan!

Snart börjar det nog närma sig avfärd härifrån. Inte idag, men jag bör vara beredd på att det kan bli inom kort. Dom ville bara höra vad kirurgen hade att säga först, för allt verkar ju funka bra och gå åt rätt håll, så det ska var om hon tycker att man bör observera henne under en längre period. Man vet ju aldrig, det kanske kan komma bakslag senare, men det hoppas vi såklart att vi slipper! 

Denise i MARS

Denise i APRIL...    Liiiiite skillnad ser man nog :)

Så var ännu en dag till ända.. Om några timmar iaf. Jag har varit ute på promenad med plutten och även haft en trevlig pratsund med Charlotte 

Var in på Ica och handlade lite så jag har nån frukost imorgon.. Köpte med mig lite mörk choklad också. Kan va gott att ta en bit till kaffet lite då och då.. Men.. Den är redan slut! haha. Som alltid! Lyckades dessutom glömma en påse tuggummin som jag köpte. TYPISKT!! Jag skyller på Denise, det var hon som skrek så jag tappade fokus!

Nu är vi nere på 0,02 på syrgasgrimman igen! Känns bra! Hon låg till och med utan grimma en stund, men jag tyckte det var lika bra att sätta på den igen då hon höll på att somna så man slipper störa henne i onödan sen.. Man brukar ofta behöva höja ett snäpp desto djupare hon sover, men än har jag inte behövt höja. Just nu ligger hon på 97% (saturation)  Låt det fortsätta så här nu så kanske hon snart är syrgasfri! Det vore så himla himla skönt!!!

Var är hullet???