Efter en trevlig julafton och juldag så är det nu dax att tjäna storkovan, så halv sju imorse fick fisen åka till moppro Per och jag jobbar och sliter till klockan tre.

Behöver jag säga mer än vad bilderna visar??

En syrgasfri natt och en morgon som börjar med två bra ord: mamma! Dricka! Lillan verkar hur pigg som helst och jag känner mig hoppfull.

Hon sover och snarkar men lyckas ändå kirra det här :)

Fruktansvärt less och irriterad idag. Enligt mig så mår Denise bra. Hon äter precis som vanligt och hon ska inte ha nån jävla sond!!! Dom försöker få i henne typ dubbelt så mkt som hon annars äter... Nä nu får det räcka. Känner för att slita ut både pvk och sond och dra härifrån.. 

Får permis över dagen om vi vill, men va ska man då göra??Kan ju inte direkt ta henne ut på stan.. och till sollefteå får vi inte åka. Nä, jag bryter ihop snart. 

Har en hel del annat att ta itu med där hemma också som ligger och gnager i bakhuvet, och det gör inte humöret bättre. 

Idag är jag LESS

Ja, varför ligger vi här egentligen? Jag fick den frågan och inser att jag nog inte förklarat riktigt vad som händer. Men för att göra en lång historia kort så kan jag säga så här: Förkylning- feber- öroninflammation- antibiotika.... Ännu mera feber-- Lunginflammation.. Förkylningen tog sedan om och plutten behöver mera antibiotika intravenöst, och hon klarar inte  nätterna utan syrgas.  Sollefteå har ingen barnavdelning på helgerna så därför är vi kvar här.....

ja jag vet inte....men det är väl lika bra att ställa in sig på det värsta.. Vill verkligen inte fira jul här, men .... ja vi får se vad som händer helt enkelt

Tänk att det onormala kan kännas så normalt.  Ligger här på sjukhussängen och tittar på min lila plutt.. Slangar och tejp i ansikte och armar, apparater som surrar och plingar, folk som springer ut och in.. Men det känns ganska hemma alltihopa sjukt nog. Är det meningen att man ska vänja sig vid sånt här så mkt så att det känns normalt...?

denise sitter och tittar på pingu och får nutrini via sonden just nu.Hon är glad och vill så mycket.Men det syns att hon är svag. Blek och tanig.. Men nu ska allt bli bra för det har vi bestämt!