Vad händer när man inte är tvingad att göra någonting? Man gör det man har lust med och har en hel del tid över för eftertanke. Man skulle kunna tro att man inte kommer någonstans alls men det är helt fel. Från början när jag kom hit så tänkte jag : Hur ska ja kunna vara här utan att bli galen? På andra ställen jag varit på så är det fullspäckade scheman från morgon till kväll. Möten, grupp, upprepningar och inpräntning. . Här är det en helt annan form av behandling. Man fokuserar mer på här och nu istället för att gräva i det gamla. Tittar på negativa tankemönster och hur man kan ändra på det. Mellan kbt samtalen hinner man tänka, känna och göra en hel del saker och man märker efter ett tag att man faktiskt börjar tänka annorlunda. Jag har inte alls samma tankar som jag hade första veckan och jag märker på mig själv att jag börjar tänka mer realistiskt. Stressar inte fram mina beslut och blir inte påtvingad en tro och ett levnadssätt som jag inte vill ha. Det tar ett rag att "fatta grejen" när man är så van vid tolvstegsmetoden.
Men jag är på väg framåt och jag har till och med sökt 2 månaders förlängning. . De trodde jag aldrig att ja skulle göra