Ja då har man varit på hemmaplan ett par dagar då. Det fungerar bra än så länge och igår var jag på mitt första NA möte på 7 år. Kändes skönt faktiskt att komma dit och nu lär det inte ta emot lika mycket att gå till nästa möte. Även om jag inte är 100% överens med allt i tolvstegs programmet så är det bättre att gå på möte ön att sitta hemma och gömma sig och vänta på att börja känna sig som en del av samhället igen.
Idag har jag pratat med min handläggare på försäkringskassan. Jag är ju under utredning för att bli halvtidspensionär och nu är utredningen klar och handläggaren föreslår 50% sjukersättning. Så nu väntar jag i stort sett bara på ett beslut. Gud så skönt om allt går i lås! Då kan jag jobba 50% sedan och jag slipper känna stressen över hur jag ska orka jobba och hur man ska få ihop det ekonomiskt. Ett ljus i tunneln och ett steg på väg i rätt riktning.
Imorgon åker jag till övik igen för att få några dagar med min lilla plutt igen. Längtar efter henne så hjärtat går i kras när vi är ifrån varandra så jag kan lila gärna åka dit. Som tur är så är jag och hennes pappa vänner även om vi valt att inte leva ihop. . Så vi klarar av att vistas under samma tak och även farmor är med, så vi är tre stycken som tar hand om fisen.. Men sen tycker ja nog att det börjar bli dax för henne att komma hem till Sollefteå ett tag så hon inte glömmer bort alla kamrater på förskolan och alla släktingar som längtar efter henne här hemma!