Vaknar med snyggaste morgonfrillan! Måste ha sovit gott? Eller? Njaaa.. Har väl varit vaken till och från hela natten. So2 mätaren har larmat lite då och då och jag har flödat lite syrgas ett par gånger iaf. Men sista timmarna innan det var dax att vakna så sov vi nog ganska gott båda två! Skönt!
Ni får ursäkta om min blogg är lite deprimerande just nu.. Men så är det ibland.. Idag är de ett år sen jag fick åka med ilfart upp till Umeå.. Ett år sen jag låg där i salen med lamporna släckta och inte ett ljud i rummet så att jag inte skulle få en hjärnblödning. Ett år sen jag förstod att, här slutar min graviditet och kanske även mitt liv.. Låter kanske dramatiskt, men JA, det VAR dramatiskt. Det konstiga (och kanske bästa) är att jag är mer medveten om det nu än jag var då.. Så det är väl nu man återupplever och bearbetar.. Vissa kanske kallar det "att älta", men man måste få göra det, för när man "ältat" klart så mår man så mycket bättre!
Men imorgon bli en glad dag! Imorgon blir det tårta, ballonger och hipp hipp hurra och vi får hoppas att stumpan inte är så superduper förkyld!
Idag har jag vilodag från gymmet, så vi tänkte ta oss en liten morgonpromenad om en stund istället! Måste bara mysa lite med kaffe, ljus och vakna med the voice först!
carin
13 november 2012 08:14
"Älta" allt vad du kan idag....på något sätt måste man bearbeta det du/ni gick igenom.....känner igen mig så väl....."ältade" runt årsdagen i flera år.....Kram på er och ett lite tidigt grattis till Dig Denise<3
Annica
13 november 2012 10:30
Några tårar letar sej fram... Jag blir så rörd när jag tänker på eran resa genom Denise första levnadsår. Ni har en underbar liten unge som kommer ge er m y c k e t glädje.
Och älta på du...det är ju så man bearbetar saker, när man fått lite distans till det hela. kramar <3
http://www.sandkaka.blogspot.com
Komiken
13 november 2012 10:46
Älta på! Det är så man kommer vidare. Årsdagar är jobbiga. Särskillt den första. Sen blir det lättare och lättare, men det kommer nog alltid kännas speciellt. Men imorgon får ni fira livet!
Kram
http://kominken.wordpress.com
Malin
13 november 2012 11:06
Klart du ska fundera över allt som varit! Skrev det t Charlotte häromdagen. Att det nog är så att man omöjligt kan ta in det svåra när man är mitt upp i det. Det måste få ta den plats det behöver när man väl är mogen o då är det bara att åka med. Skrik, gråt, var förbannad, skratta o var glad. Alla känslor är tillåtna vet du!
Försökte läsa för ett år sedan i vänsterkolumn men det går inte. Står bara för två, o tre år sedan.
Hoppas att förkylningen släpper o att ni får en underbar ettårsdag imorgon!
Grattis lite i förskott:-
Lisa
13 november 2012 12:45
ja jag skrev ingenting eftersom jag var så sjuk. Inte förrän dagen efter hon föddes, så från den 15 november så kan man börja läsa hela resan dag för dag!
(annars kan man kika i kategorin "Sjukhuset-månad 1" och bläddra till sista sidan där)
Milla
13 november 2012 14:27
Kommer ofta en tår eller två när jag läser om eran resa. Jag hittade eran blogg strax efter Denise var nyfödd och jag själv låg på special BB, gravid i vecka 23 och bara hoppades att mitt barn skulle få stanna i magen "bara en dag till", som jag bad varenda dag tills han valde att komma i v.37+6 Men fram tills dess var det din fina dotter som höll mitt mod uppe. Denise var så stark och det gav mig hopp om mitt barn. Jag grät och hoppades innerligt för att Denise skulle överleva =) Jag känner er ju inte alls men av det du/ni delat med er har betytt så otroligt mycket för oss och säkert många fler! Och i morgon får hon fylla 1 år! Stort GRATTIS till er alla!
Beklagar även över dina sjukdomar =(
http://milagoss.blogg.se
Lisa
13 november 2012 19:32
Va roligt att höra att man kan skänka hopp till andra!!