Maria

30 augusti 2012 22:01

Ojojoj, du månntro man tvivlar mången gång på sej själv som mamma! Och när barna inte kan säga vad som är fel så är det otroligt frustrerande. När de sen närmar sej tonåren då är det annat som sätter käppar i hjulet. ;-) Alla åldrar har sin "tjusning". ;-) Men jag tvivlar INTE på att du är världsbäst på att vara mamma till just din/er Denise! Keep up the good work!

Mamsen

30 augusti 2012 22:19

Lisa! Du är en fantastiskt fin mamma som engagerar sig till 100 procent i sin lilla dotter. Jag känner dock igen mig i många av dina funderingar.När ni var små så tyckte jag som du, att kvällarna (oftast) var helt underbara. Ibland var det jobbigt med ensamheten, att aldrig kunna gå någonstans efter kl 18.
Att man är osäker med sitt första barn är nog inget ovanligt. Många mammor känner nog igen sig i mycket av det du skriver.Men inte ska du tro att hon stannar i utvecklingen av att vara med dig heller. De bästa läromästarna ett barn kan ha är sin mor och sin far. Leksaker är bara simpla hjälpmedel, men inte nödvändiga för att ett barn ska utvecklas. Min mormor hade aldrig leksaker, joo... kottar och pinnar.Hon blev en mycket klok och rejäl kvinna.

Lisa

31 augusti 2012 00:02

Hihi! Ja det är tur att man har internet och telefon nu för tiden, då känner man sig iaf inte ensam även fast man Är helt själv

Rebecca

30 augusti 2012 22:38

Än så länge är Denise så liten hon behöver tryggheten att få vara med mamma och jag kan inte tänka mig att hennes utveckling hämmas av det. Jag tror det bidrar till att hon utvecklas på att bra sätt

Annie

30 augusti 2012 22:49

Jag är säker på att du gör alldeles rätt med din lilla tjej!

Ewe

30 augusti 2012 22:57

Har ni öppna förskolor där? Gå dit och träffa andra föräldrar, Denise får träffa andra barn. Ni får leka tillsammans där:)
Så har jag gjort med mina barn från att Em var 1 vecka gammal, med Neo gick jag från att han var 2-3 mån pga känslighet.

Lisa

31 augusti 2012 00:04

Ja det kanske man ska göra.. Fast det känns som om hon är för liten än.. Men jag vet inte, det kanske finns små puttar där också

Ida

31 augusti 2012 00:10

Jag tror kyrkis/öppna förskolan börjar på måndag, ni kanske kan ta er dit? Iof vet jag inte alls vad det är för aktiviteter där om det passar för små (blir min första gång här i stan nu) Men jag skulle kunna tänka mig att det finns nått för alla barn, större och mindre eftersom det mest är föräldralediga som har tid att gå dit :)

Jess

31 augusti 2012 06:37

Tror alla mammor tvivlar på sig själv ibland. Men du är en kanonmamma. Jag säger bara som så, följd ditt hjärta så blir det rätt.

Louise

31 augusti 2012 06:48

Jag har tvillingar så vet hur det är att känna att man inte hinner med ngt! ;) de får gnälla , nu rör de ju på sig så nu e de oftast nöjda med att få vara på golvet ändå :) men innan så fick de gnälla, vissa saker måste man ju göra!

Du burkar inte ha Denise i bärsele? Då har man ju båda händerna fria och kan få lite gjort :) och bebisen är nöjd ;)
Ha det så bra!

Du brukar inte ha Denise i bärsele

Lisa

31 augusti 2012 08:45

hon gillar inte riktigt bärselen, och mina axlar pallar inte heller :( men snart kanske hon kan börja glida omkring i en gåstol, bara hon blir lite stabilare och lär sig sitta :)

Karin

31 augusti 2012 07:14

Håller med, öppna förskolan är toppen! Det finns oftast olika kurser och träffar, babycafé, babysång, babyrytmik, babysim, det är jättekul både för barnen som får träffa andra barn och se andra miljöer och för föräldrarna som får umgås och prata med varandra!
Sen tycker jag att du verkar vara en supermamma så du behöver inte må dåligt!

Maria - mamma till ps-trillingar plus två!

31 augusti 2012 07:32

Tycker du är (verkar vara) en fantastisk mamma till Denise, men känner igen tankarna. Tror det är samma tankar varje första gångs förälder brottas med. Åtminstone kände jag precis så när jag gick hemma med min första dotter, man var så rädd för att göra "fel" eller att man inte gjorde tillräckligt med dom. Tro mig, Denise älskar nog tillvaron bara hon får vara med den som står henne närmast, dvs du. Min äldsta dotter blir 12 i år och trots mitt dåliga samvete att hon skulle bli under stimulerad och all vad det nu var så blev hon visst riktigt bra! :-)
Nu när jag går hemma med nr 3, 4 & 5 (tvillingar 18 mån & lillebror 8,5 mån) är man ju tryggare i föräldrarrollen men har ändå lite dåligt samvete för att man inte hinner stimulera dem tillräckligt...
Kramar till både dig och lilla söta Denise!

Fridah

31 augusti 2012 07:35

Ang öppna förskolan så har den i min kommun olika dagar för olika åldrar. Två dagar för barn upp till 9 månader, två dagar för 2-5 år, en dag för barn upp til 6 månader eller nåt sånt. Du kan ju kolla upp det om du är intresserad! Kanske inte bara för Denise skulle utan även för din :)

Åsa i Kramfors

31 augusti 2012 17:14

Småbarn behöver sina föräldrar punkt slut! Lugnet hemma är ju fantastiskt! Och barn utvecklas ju till underbara små människor även om de inte har en massa saker o människor ikring sig, det hinner man med i livet ändå.

Småbarnsmamma och förskollärare

31 augusti 2012 22:48

Det behövs inga leksaker, barn lär sig så mycket av att bara få prata med sin mamma eller pappa. Ni har väl (hand)visp hemma? bakpensel? kastruller? sånt är minst lika roligt om inte roligare än plastleksaker =) (det tyckte/tycker i alla fall min son). Om din dotter kan åla, krypa eller på något sätt förflytta sig så är hela rummet ett äventyr. min son gillade att åla under bordet och stolarna, DE va ett äventyr minsann och mycket utvecklande. Att känna sig trygg och älskad är det viktigaste! sen löser sig oftast resten =)

Snart 5 barns mamman

2 september 2012 22:01

Jag och min sambo separerade i ca 6 månader när minstingen var bara 6 månader, vilket gjorde nig ensamstående med 4 barn äldsta var då 6 år, jag kände heela tiden att jag inte räckte till MEN faktiskt så gjorde jag det (iaf som det verkade och lät på barna)
Jag tycker du låter som en toppen bra mamma!
Lycka till i fortsättningen! :-)

Lisa

2 september 2012 23:11

Tack