Nancy A

2 augusti 2012 15:38

En förstoring av allihopa på rad :)

http://tankar-om.bloggplatsen.se/

Anela

2 augusti 2012 15:44

Gud hon är så fin verkligen tyckte alla kort var helt underbara så tycker du ska förstora allesammans! Har följt dig länge Lisa, jag har både vart glad och ledsen när jag läst din blogg.. Åh lilla lilla Denise vilken stark själ hon må ha som har klarat sig genom senna resan hon är verkligen ett mirakel, och vilken fantastisk mamma du är och stark som bare sen. All cred till er och mina varmaste hälsningar! Jag har varit extra berörd, min lilla bebis är också prematurfödd dock föddes hon v.34 så inte lika tidigt som Denise, kan nog inte säga att jag förstår dig och kan leva in i sin situation för de kan jag inte. Men jag kan säga att min lilla Saga som föddes tidigt jag vag orolig också och de var jobbigt att vara på sjukhuset , se henne med sond och alla de prover dom tog. Hon är nu lite mer än 3 månader började prata och skratta på riktigt för 2 veckor sen de var även då hon börja fästa klockan och reagera mär man prata med henne. Hon väger nu 6600 g och 57cm. Jag glädjer mig verkligen åt Denise framsteg och hon är en 10 poängare verkligen, och du som mamma är en inspirationskälla.


Massa kramar

Lisa

2 augusti 2012 15:51

Tack!!! Och grattis till din lilla också

Lotta

2 augusti 2012 16:43

Hej!

Har följt er ganska länge nu, men aldrig sagt något.. Grattis till er lilla söta fighter. :)

Fick själv en prematur född i v.31+4 och hon väger nu vid 5mån ålder lika som er flicka. Skiljer några tio gram och ett par cm. :D Måst säga att jag förstod mycket mer av vad som hände, vad alla maskiner betydde osv. pga de bloggar om prematurer jag läst. Vår flick hade dock aldrig såå mycket "problem", lite cpap i början och mat i sond, det var ungefär det enda. Och mycket sol. :D

Skulle jag måsta välja en av alla dina bilder och förstora, skulle jag ta den första eller den sista. Hon e ju så söt där med handen i munnen. :)

Lisa

2 augusti 2012 21:28

grattis till din lilla preemis :) Ja , det kan nog vara skönt att ha läst lite och känna igen alla konstiga ord och så. Själv så visste jag knappt vad en "prematur" var innan jag fick Denise.. Och ännu mindre aning hade jag om att man ens kunde rädda en sån liten bebis. Men nu är man nästan expert på området ;)

Josefine

2 augusti 2012 16:44

Allihopa! Hon är så otroligt söt. :)

Ann-Mari

2 augusti 2012 18:55

Även jag tycker att du ska forstora alla fyra till en liten serie,för dom står för något olika alla fyra.Så fin tjej ni har.

Agneta

2 augusti 2012 20:18

Jag tycker att du ska göra en stor canvas på första bilden och en mindre förstoring på hela raddan ihop! Hon är så söt!! (Min dotter är på Urkult hela helgen)

carina felixon

2 augusti 2012 21:02

Av 4 toppenkort, röstar jag på det där hon har ett par fingrar i munnen <3

Carina

Annika W

2 augusti 2012 21:12

Nummer två helt klart. Men hon är ju såklart jättesöt på alla fyra!

Monica

2 augusti 2012 22:06

Första eller andra fotot!

Sofia

2 augusti 2012 22:51

Åh hon blir så himla fin på kort :) tycker absolut att den första är bäst men tycker det kan bli fint att ha alla fyra precis så som du tänkt kommer bli superfint på väggen där hemma

Elin

3 augusti 2012 08:47

ABSOLUT en förstoring med dom på rad, suuuper fint skulle det bli att ha på väggen :-)

maria g

3 augusti 2012 09:52

Håller med föregående talare, den första eller alla. Jättefina! Följer er dagligen, och det är fantastiskt att kunna läsa om någon som är i ungefär samma situation som än själv. Har en liten pojke som är född i 24+3, och idag korrigerat fyra månader. När jag läser om dina och Denises dagar så får jag både tips och hopp inför framtiden.

Lisa

3 augusti 2012 12:08

Va kul att höra!! Har allt gått bra för er då ? Är han frisk ch kry?

Tess

3 augusti 2012 11:01

Förstora alla på rad! Skithäftigt!

maria g

3 augusti 2012 12:44

Ja, han mår bra! Jag inser mer och mer vilken otrolig tur vi har haft. Han fick en liten hjärnblödning när han föddes, men än så länge så finns det inget som tyder på att han har fått några men. Han har fortfarande syrgas, men vi har precis kunnat plocka bort den på dagen. En sån otrolig lättnad! Inga mediciner och han älskar mat. Vägde in på 7130g häromdagen, o 61 cm! Eftersom vi är i lite samma stadie som er så är det ännu roligare att läsa om era dagar, känns också skönt att veta att man inte är ensam med poxar som inte funkar, läkarbesök och sladdfrustration. ;) men framför allt att veta att det fanns något riktigt bra bortom veckorna på neo!

Lisa

3 augusti 2012 14:10

Va roligt att höra!! Visst är det underbart när man får plocka bort grejjerna en efter en!!

maria g

3 augusti 2012 12:48

Vill du så kika på instagram, där finns bilder på min Ville. (Både med och utan slang) sök på maariiaag. :D