Jag och Nisen har parkhäng idag :)

Ibland måste man faktiskt få skriva av sig.. Ni som följt den här bloggen ett tag vet ju det. Ibland kommer det sånna där långa djupa inlägg där jag bara vräker ur mig allt det som är jobbigt. Men ibland måste man ju faktiskt få skriva av sig om BRA tankar också! Ja, ni läste rätt! Jag tänker inte klaga!!

Jag mådde ju rätt dåligt förra veckan. Fysiskt dåligt alltså. Jag hade värk överallt i kroppen och mest i bröstet som då gjorde att jag blev andfådd så fort jag rörde mig. Jag vill ju alltid skylla allt på ryggen, men faktum är att jag kände igen känslan och symtomen hela tiden. "Pleurit" alltså, vätska i lungsäcken. Jag får det lite då och då, och ibland kan det bli extremt smärtsamt.. Jag tog saken i egna händer i söndags och ökade drastiskt min dagliga kortisondos och har fortsatt med den dosen. Jag känner mig som en ny människa! Energin är tillbaka. Jag känner mig pigg och glad och allt känns inte sådär jobbigt som det har gjort dom senaste månaderna. 

När tröttheten och sjukdomen kommer krypande sådär lömskt så hinner man liksom vänja sig vid att må skit, så till slut märker man det inte ens själv. Jag har trott att jag varit lite deppig och nere bara, efter allt som hänt det senaste halvåret..Att det är därför jag känt mig trött och inte haft lust till nånting. Men pang bom, nu känner jag mig som den RÄTTA Lisa! Hoppas att det håller i sig. Jag har fortfarande inte kontaktat min läkare, men jag tänkte ta prover på måndag och sen ringa och meddela vad som händer.

Så idag vaknar jag med ett leende på läpparna och känner att DAGEN ÄR MIN! Känner mig glad, snäll, pigg och tycker inte alls att det är sådär superjobbigt att släpa med sig en syrgastub och saturationsmätare överallt. Det kunde varit värre!

Nu ska jag ge mig på den, näst intill omöjliga uppgiften.. Att försöka få Denise att sova klockan nio. Frågan är då om jag ska hålla henne vaken nu, eller som jag ska låta henne somna en stund och sen ge henne mat och ta ut henne i vagnen och promenera tills hon somnar och sen gå till hörcentralen.. hmm..  Dom vill nämligen helst att hon ska sova då dom gör undersökningen!

Hoppas nu att jag lyckats sprida lite glädje för en gångs skull! Att jag kanske smittar av mig till dig som sitter där lite surmulen med morgonkaffet i handen och önskar att du hade fått sova ett par timmar till!