Märks det att jag har lite att göra?? Det blir mycket bloggande då! Det kommer att bli kul i framtiden både för mig men framförallt för Denise tror jag. Om nu inte hela internetvärlden har kraschat då, och vi har blivit invaderade av aliens.. Det känns ungefär som så långt fram i tiden innan Denise är så stor så att hon sitter vid en dator..

Jag måste få dela med mig av en vacker text ur en bok. Det beskriver så otroligt bra hur det är att bli mamma alldeles för tidigt: Visst finns mirakel 

Nu sover min lilla stjärna och det förbereds för Op.. Eller vad man nu ska kalla det. Jo, ett litet operativt ingrepp är det ju. Hon kommer upp hit intuberad precis som förra veckan, så får vi se hur lång tid det tar innan hon vaknar. Jobbigt, men det blir bra sen. Inga fler stick! Inga fler pajade nålar!

God Morgon! Kvällen igår avslutades bra- Denise bajsade!!  Det är ett bra tecken.. Men det är fortfarande inte riktigt bra. Hon har fortfarande alldeles för mycket i magen och hon mår illa av det! Lilla stackarn. Imorse var hon alldeles grön i näsan. Hon hade väl kräkts och så kom det ut genom näsan..

En av infarterna som sattes på huvet igår har redan lagt av, så nu har hon bara en... Så nu planeras en CVK sättning. Men det är tydligen lite svårt att få ihop allt folk som måste vara med vid ett sånt ingrepp eftersom det är just IDAG! Sista April Läkare, narkos, sköterskor osv osv... Men det löser sig säkert, hoppas jag iaf..  Nu fastar hon igen i väntan på ingreppet, eftersom hon kommer att måsta sövas..

Känner mig ganska trött och less idag faktiskt. När ska allt detta vara över egentligen?? Men jag känner iaf lite mer framtidshopp nu än jag gjorde för några veckor sen. Jag antar att jag kan skriva det här i bloggen nu, för det är ju bestämt nu. Jag kommer att flytta hem till Sollefteå igen så fort vi är utskrivna från sjukhuset.

Jag klarar inte av att vara helt ensam i den här situationen. Och jag kan ju inte begära att Fredrik ska vara både pappa, familjeförsörjare, bästa kompis, psykolog osv osv. Nä, jag behöver vänner, familj och lite mera folk omkring mig. Så jag ska försöka hitta nån liten lägenhet i Sollefteå där vi kan bo.. Fredrik kommer på helgerna och det blir ungefär som det var innan vi flyttade till Övik. Det funkar ju faktiskt det också..  

Först tänkte jag att man "SKA" bo ihop på heltid om man ska vara en "riktig" familj, och kände bara att det var ett totalt misslyckande att flytta hem igen. Kändes som att jag gav upp på nåt vis. Men så är det ju faktiskt inte. Det finns såååå många familjer som pendlar, och jag vet att det funkar. Huvudsaken att alla mår bra. Och jag mår verkligen inte bra av att bo i Övik. Jag kan inte vara så här ensam just nu, det går bara inte. Man får se det från den ljusa sidan: Det kan vara kul med lite ombyte.. Att kunna vara på båda ställena. Övik-Sollefteå..

Känns såååå skönt att jag har bestämt mig för det här är nåt jag haft ångest över LÄNGE! Redan innan Denise kom. Jag kände ganska snabbt att det skulle bli tungt att skaffa mig ett nytt liv i Övik, men jag ville inte "ge upp"..

Nu ska jag ta mig en långpromenad och lyssna på ljudbok!